Sveriges regering har nyligen erkänt staten Palestina trots att landet inte har kontroll över sina gränser och att statsbildningen inte är fullt på plats eller under kontroll.
Detta erkännande borde därmed öppna möjligheter även för andra länder att få Sveriges välsignelse. Rimligtvis kommer turen då till länder med utvecklad demokrati, stabil ekonomi, samt kontroll över sina gränser.
I det sammanhanget är Taiwan en uppenbar kandidat. Taiwan (officiellt Republiken Kina) grundades 1912 och har de senaste decennierna utvecklats från auktoritär diktatur till en etablerad demokrati.
Som nybliven riksdagsledamot var Taiwans representation i Sverige först ut att kontakta mig.
Från att tidigare inte ägnat denna nation nämnvärd uppmärksamhet, blev det för mig tydligt hur Taiwan under decennier flugit under den geopolitiska radarn i skuggan (och under perioder direkt hotade) av det stora Fastlandskina.
Symboliken blev uppenbar – David mot Goliat och demokrati mot diktatur.
Det taiwanesiska exemplet tydliggjorde hur världen krupit för det kommunistiska Kina samtidigt som man inte velat låtsas om ”kusinen från landet”. Ett engagemang tog sin början.
Taiwan var en av grundarna till Förenta nationerna och satt med i dess säkerhetsråd fram till 1971. Efter islossningen mellan president Nixon och ordförande Mao slängdes Taiwan ut till förmån för Folkrepubliken Kina.
En handling omvärlden inte ska vara stolt över i dag.
Taiwan har en väl fungerande demokrati och konstitution. Det hålls självständiga demokratiska val till parlament och lokalförsamlingar och därtill har Taiwan framstående utbildning och forskning samt ett fungerande välfärdssystem.
Även om man beaktar den av historiska skäl komplicerade relationen till Kina, ligger Taiwan inte heller i väpnad konflikt med något annat land.
Trots detta åtnjuter inte Taiwan det erkännande från Sveriges regering som andra länder och territorier, nu senast Palestina, blivit föremål för.
Taiwan har försummats av omvärlden under många decennier. Bakom detta ligger det outtalade att omvärlden inte i onödan vill stöta sig med det stora och mäktiga Kina.
Den här frågan visar på det lilla landets utsatta position i förhållande till en stormakt. Det är viktigt att också ett litet land ska kunna räknas som självständigt och ha samma möjligheter som ett större land varför det är på sin plats att visa civilkurage i utrikespolitiken.
Det finns flera sätt att bekräfta en nation på. Det kan göras genom ett erkännande, genom Förenta nationerna och även genom handelsutbyte.
Taiwan vill ha till stånd ett handelsavtal med Europeiska unionen, vilket skulle betyda mycket både för både EU och för Taiwan i form av sänkta tullar, synkronisering av standarder och eliminering av handelskvoter.
Detta handelsavtal har tyvärr hamnat i skuggan av andra handelsavtal med Sydkorea, Kanada och USA. Här kan frihandelsnationen vara en stark röst i EU för att aktivera ambitionerna att fullfölja ett handelsavtal med Taiwan.
Där finns stora möjligheter för Sverige att lyfta upp en viktig fråga om ett litet lands möjligheter till självständighet. Det är lika viktigt att det finns fred, lugn och ro och demokratier i den asiatiska delen av världen som i den europeiska.
Taiwan har betydligt större kontroll över sina gränser än vad staten Palestina har.
I en riksdagsdebatt nyligen med utrikesminister Margot Wallström frågade jag när regeringen anser tiden mogen att erkänna även Taiwan?
Svaret blev att någon sådan ambition inte finns.
Jag beklagar regeringens återhållsamhet och det är tråkigt att ett litet, demokratiskt land ska hamna i skuggan av en stor auktoritetsstat.
När Sverige nu har öppnat Pandoras ask och tagit initiativ till att gå före, borde detta kunna vara ett utomordentligt lämpligt tillfälle för Sverige att gå före och erkänna Taiwan.
Därtill också verka för att Taiwan får observatörsstatus i FN vilket Palestina haft sedan ett antal år. Svenska regeringen bör driva på frågan i EU och FN och initiativet kan komma utan en anmodan från Taiwan.