Nyfödd kalv. Foto: Stefan Gustavsson / Svd / SCANPIX
Debattinlägg

”Beteskravet är inte nödvändigt”

Publicerad

MJÖLK · ”Båda bör kräva att beteskravet ses över och förenklas eller tas bort. Djurskyddslagen ska se till att korna har det bra, men inte ålägga extra välfärd som därtill inte självklart är alls nödvändig”, skriver Staffan Danielsson.

Sveriges mjölkkor har det mycket bra, djurskyddet är gott.

Den svenska djurskyddslagen, dåvarande statsminister Ingvar Carlssons (S) present till författaren Astrid Lindgren på 80-årsdagen, är strängast i världen.

Den är till och med så sträng, och kostsam att uppfylla, att både kor och grisar blir allt färre i Sverige.

Importmatens andel av vad vi äter har på kort tid fördubblats och är nu högst i Europa, 55 procent av vår mat importeras, till exempel ost från kor som inte går ut på bete.

På Astrid Lindgrens tid stod korna huvuddelen av året uppbunda i trånga lagårdar. För dem var det naturligtvis en befrielse att få komma ut på bete under sommarhalvåret.

Djurskyddslagen kräver därför än idag att alla kor ska ut på bete minst sex timmar per dag under minst några månader.

För de cirka 30-40 procent av korna som fortfarande står uppbunda är denna regel självklar och riktig.

Men är den det för de allt flera kor som året om rör sig fritt i modern lösdrift med tillgång till foder, mjölkning och ligg- och rastplatser under hela året?

Enligt mig och alltfler mjölkbönder; nej! Om korna har det bra under 9-10 månader under året i sina lösdriftslagårdar, så torde de ha det även under de återstående 2-3 månaderna.

Djurskyddslagen ska se till att korna har det bra, men inte ålägga extra välfärd som därtill inte självklart är alls nödvändig.

Men, argumenterar en del, om uppbunda kor måste ut på bete måste det väl gälla alla? Motfrågan är given, i så fall, borde inte alla kor få röra sig fritt och ingen stå uppbunden?

För större lösdriftsbesättningar, där bonden investerat flera tiotals miljoner i modern lösdrift där korna rör sig fritt, kan kravet på betesdrift några månader medföra rätt betydande lönsamhetsförluster genom merkostnader och lägre mjölkmängder.

På marginalen kan detta bidra till att färre väljer att bygga nya lagårdar, importmaten fortsätter öka från länder där till exempel korna aldrig är ute.

LRF och Svensk Mjölk vacklar i denna fråga, men fortfarande står man bakom att lagkravet i djurskyddslagen ska vara kvar. Så länge LRF vill det kommer ingen landsbygdsminister att kunna ta bort beteskravet för lösdriftskor.

Och resultatet kan bli att företagare som satsat allt på att låna upp och bygga bra kan tvingas i konkurs, bland annat på grund av de merkostnader som de svenska djurskyddslagarna i bästa välmening kräver.

När så sker är lagkraven kontraproduktiva, om de resulterar i ökad matimport. Jag brukar benämna det hyckleri.

Därför bör LRF och Svensk Mjölk kräva att några lagregler, till exempel beteskravet, ses över och förenklas eller tas bort.

Så länge man inte gör det, i rädsla för att en okunnig konsumentopinion ska straffa svensk livsmedelsproduktion genom att köpa än mer import (vilket är helt ogrundat), så sviker man dessa företagare.

Därtill, även när lagkravet tas bort för frigående lösdriftskor, så kommer de allra flesta svenska kor ändå att gå ut på bete i de flesta besättningar och genom att kalvar och ungdjur och sinkor och så vidare också gör det.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.

Djur

Mer i ämnet