Foto: Berit Roald/Stefan Lindblom / HBG-BILD
Debattinlägg

”Bättre ljudmiljö ger bättre skolresultat”

Publicerad

SKOLAN · ”Dagens pedagogik kräver en annan rumsakustik än den traditionella katederundervisningen. Därför är det idag svårt att undervisa i ett klassrum som byggdes för 30 år sedan”, skriver Stig Arlinger och Staffan Hygge.

Om debattörerna

Stig Arlinger
Professor emeritus teknisk audiologi, Linköpings Universitet
Staffan Hygge
Professor emeritus miljöpsykologi, Högskolan Gävle

Åsikterna i inlägget är debattörernas egna.

Den senaste tiden har PISA-rapporten diskuterats i media och frågan har ställts varför Sverige halkar efter vad gäller elevers kunskapsinhämtning.

Frågor som diskuterats i detta sammanhang och som har använts som förklaring till den negativa utvecklingen är bland annat betygssystemet, läroplanen och bristen på behöriga lärare, särskilt i naturvetenskapliga ämnen.

Men det kan finnas också andra bakomliggande delförklaringar till varför svenska elever presterar allt sämre i PISA.

Många av landets skolor byggdes på 1960- och 1970-talen, och det finns många exempel på skolor som är betydligt äldre än så. Skolorna och klassrummen anpassades för hur undervisningssituationen såg ut vid den tidpunkten.

Men sedan dess har pedagogiken förändrats. I lokaler som byggdes för att eleverna skulle sitta tysta och få katederundervisning, bedrivs nu grupparbeten. När många människor pratar samtidigt påverkas ljudnivån av rummets akustiska egenskaper.

Dagens pedagogik kräver en annan rumsakustik än den traditionella katederundervisningen. Därför är det idag svårt att undervisa i ett klassrum som byggdes för 30 år sedan.

En annan orsak till den dåliga ljudmiljön är att vi sällan kontrollerar akustiken när en skola är färdigbyggd. Så även nybyggda skolor kan ha brister i ljudmiljön.

Flera studier vid Högskolan i Gävle har visat att i klassrum med dålig ljudmiljö försämras minne och inlärning eftersom elevernas arbetsminne är fullt upptaget med att urskilja lärarens röst i bakgrundsbruset.

Att höra vad läraren säger är en förutsättning för bra kunskapsinhämtning. Ändå uppfyller majoriteten av klassrummen inte Boverkets krav på en acceptabel ljudmiljö.

Elever som inte har svenska som förstaspråk har ett större behov av en bra ljudmiljö för att kunna höra, förstå och lära sig av vad som sägs i klassrummet.

Frågan om en bra ljudmiljö är därför också en jämställdhetsfråga då alla elever inte ges samma förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen.

Det är skolornas huvudmän, kommuner och privata undervisningsföretag, som ansvarar för att det ska gå att bedriva en god undervisning med avseende på ljudmiljön. Ytterst är det rektorerna som är ansvariga för elevernas och lärarnas arbetsmiljö.

Men frågan riskerar att hamna mellan stolarna. Arbetsmiljöverket tittar på om arbetsmiljön är skadlig för hörseln, inte om studiemiljön är bra ur akustisk synpunkt. Inte heller Skolverket tittar inte på om lokalerna har en bra eller dålig ljudmiljö.

Kommunernas byggnadsnämnder borde därför ställa krav på att det vid besiktningen av nybyggnation och vid ombyggnad av skolor görs en fysisk mätning av akustiken och att acceptabla värden måste uppnås för att skolan ska få tas i drift.

En bristande ljudmiljö är naturligtvis inte den enda och hela förklaringen till Sveriges försämrade PISA-resultat. Men det är en bakomliggande faktor som behöver föras fram i diskussionen.

Lärare som elever saknar i flertalet av de svenska klassrummen den goda ljudmiljö som är en grundläggande förutsättning för att förmedla och inhämta kunskap.

Då hjälper det inte att förändra betygssystemet eller läroplanen. En förbättrad ljudmiljö i våra skolor kan även bidra till att fler vill bli lärare – något som Sverige verkligen behöver.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.

Skolan

Mer i ämnet