Är du trött på att ditt arbete värderas lägre än mäns? Förbannad över att kategoriseras som andra klassens medborgare i ett samhälle där allt mäts i pengar?
Löneskillnaderna mellan män och kvinnor ökar. En samstämmig kör av politiker, debattörer, chefer och fack är eniga- det är fel. Och orättvist.Samtidigt visar det sig gång på gång att de verktyg som erbjuds för att göra något åt det ärverkningslösa.
Är det konstigt om vi ibland frågar oss om det egentligen finns något intresse att komma tillrätta med de orättvisa lönerna?
Det är enligt lag förbjudet att lönediskriminera kvinnor. Trots det tjänar kvinnor ungefär 14 procent mindre än män. Arbetsdomstolen har fällt arbetsköpare för lönediskriminering endast två gånger- 1984 och 1995. Deras standardsvar är att hänvisa till marknadskrafterna.
Ett annat tandlöst verktyg är lönekartläggningar. De går ut på att jämföra löner inom ett företag för att se om orättvis lönesättning förekommer. Sedan 2008 behöver arbetsköparna inte längre göra årliga lönekartläggningar- de behöver bara göras vart tredje år.
Resultatet är inte heller på något vis tvingande för arbetsköparna. Det är bara arbetsplatser med fler än 25 anställda som omfattas av lagen. Före 2008 gick gränsen vid tio.
En stor del av arbetsköparna struntar i att genomföra lönekartläggningarna utan att det får några konsekvenser för dem. De får inte böter eller straffas på något annat sätt.
Vi kvinnor erbjuds alltså en uppsättning tandlösa verktyg, som mest verkar vara för syns skull.
Är det kanske så, att arbetsköparna i själva verket är nöjda med den besparing som låga kvinnolöner innebär?Är du ute efter rättvis lön, behöver du gå utanför systemet för att få verktyg som funkar.
SAC är en feministisk fackförening där vi tillsammans, män och kvinnor, kämpar för rättvisa löner. Det betyder att vi, till skillnad från de flesta andra facken, inte blint går med på individuell lönesättning. Nej, hos oss är det kollektiv kamp som gäller.
Vi är en medlemsstyrd fackförening, vi har inga fackpampar som spenderar mer tid med cheferna än arbetskamraterna.
De flesta andra fackföreningar ingår kollektivavtal med företag, vilket i praktiken innebär att de lovar företagen att arbetarna inte ska strejka eller vidta stridsåtgärder under ett visst antal år, tills avtalet tar slut.
Detta kallas för fredsplikt, något som vi i SAC inte har. Det är därför SAC ligger i framkant – vi har rätt att ta till stridsåtgärder. Vi har rätt att strejka.
Vi snackar ihop oss och organiserar oss inte bara för rättvisa löner, utan för ett rättvist samhälle där alla, oavsett kön har samma möjligheter.Ett samhälle där sexuella trakasserier och diskriminering på grund av kön är historia.
Ett samhälle med rättvisa löner och sex timmars arbetsdag, som ger bättre förutsättningar att dela på ansvar för hem och barn. Dagens samhällssystem tvingar oss att välja mellan lag och rättvisa. Som syndikalister och feminister är det självklart för oss att välja rättvisa.
Trots de fina orden om jämställdhet låter Svenskt Näringsliv sina medlemsföretag fortsätta med lönediskrimineringen. Var är krafttagen för jämställda löner?
Fackförbunden i LO och TCO fortsätter att hänvisa till åtgärder som de själva vet är verkningslösa. Var är kampviljan och stridbarheten hos de stora facken?
Vi syndikalister väntar inte hundra år till, vi ska ha 100 procent av lönen nu!