Mer än var tredje journalist bor i Stockholms kommun – att jämföra med nio procent av landets befolkning.
Nästan varannan journalist, 45 procent, bor i Stockholms län, vilket även 23 procent av befolkningen gör. Allra tätast bor journalisterna på Södermalm i Stockholm. Här är var hundrade invånare journalist.
Det visar en ny undersökning som i dag publiceras av Institutet för mediestudier.
För snart tio år sedan undersökte jag var den svenska journalistkåren bodde, uppdelat på postnumrens tre första siffror. Nu har vi, med hjälp av uppgifter från Svenska Journalistförbundet, kunnat göra om undersökningen, dessutom mer detaljerat.
Vi har jämfört journalisternas bostadsområde med resultatet i allmänna val och med valdeltagande.
Det visar sig att journalister är överrepresenterade i områden där Miljöpartiet är starkt. Även områden där Moderaterna, Feministiskt initiativ och Folkpartiet är förhållandevis starka bor det många journalister.
Där Socialdemokraterna lockar många väljare bor däremot få journalister. Just förhållandet många Socialdemokrater – få journalister är det starkaste sambandet vi har funnit i vår undersökning.
Där Sverigedemokraterna är starka bor också få journalister. Och där det bor många invandrare (utrikes födda) så är det ont om journalister, fast det sambandet är inte riktigt lika starkt som de andra jag nämnt här.
Jämför vi valdeltagandet med var journalisterna bor så finner vi att i valdistrikt där valdeltagandet är påfallande lågt är det också glest mellan journalisterna.
Spelar det här någon roll? Ja, vi som har gjort undersökningen anser det. Journalister fyller TV, radio och tidningar med innehåll och berättar om platser som vi inte själva har besökt och om händelser vi inte själva bevittnat.
Journalistkåren ger oss en stor del av vår verklighetsbild. De har också en viktig roll i den process där olika bostadsområden pekas ut som bättre och sämre. Massmedia är helt enkelt en aktör i segregationsprocessen.
Därför är det viktigt att veta i vilken värld journalisterna själva rör sig i sitt vardagsliv. Det påverkar deras synfält och perspektiv.
Många människor, framför allt i storstädernas förorter, har vittnat om att de anser att den bild medierna ger av deras hemort är fel.
Antingen står det inget alls. Eller också handlar nyhetsrapporteringen om brott och olyckor.
Det vanliga livet, som de flesta människor lever, speglas inte på ett rimligt sätt. Forskare talar om att vissa delar av landet ligger i medieskugga. I dessa områden minskar också läsandet av dagstidningar liksom valdeltagandet.
De här företeelserna är varandras spegelbilder. Vad finns det för anledning att prenumerera på tidningar som antingen inte skriver alls om en hemtrakt, eller också bara om blåljusnyheter? Det handlar inte om att man vill bli struken medhårs, men man vill känna igen sig.
Under senare tid har forskare riktat strålkastaren mot den grupp människor som de kallar ”nyhetsundvikare”.
Det är de människor som inte tar del av så kallade seriösa nyhetsmedier utan i stället enbart söker sig till olika typer av underhållning. Gruppen har ökat och oroar samhällsdebattörer.
Men vem undviker vem? Nyhetsundvikarna har sin motsvarighet bland journalisterna, som undviker att en nära kontakt med de bostadsområden där framför allt arbetare bor.
Det gäller i storstädernas förorter och på mängder av traditionella industriorter. På mindre industriorter bor det ingen, eller någon enstaka journalist.
Journalister måste givetvis, som alla andra, bo där jobben finns och redaktionerna finns i allmänhet i städerna. Men inom städerna finns många olika ställen att bo på. Det är bostadsvalet inom dessa områden som vi har undersökt.
Undersökningen speglar också den koncentration som sker inom medierna, där stora delar av landet och stora sektorer av verkligheten hamnar i medieskugga.