Foto: Rick Bowmer
Debattinlägg

”Grekland borde byta valuta till bitcoin”

Publicerad

GREKLAND · ”Eftersom bankerna snart måste tas över av den grekiska staten uppstår en unik möjlighet att modernisera bankväsendet”, skriver Mattias Lundbäck.

Om debattören

Mattias Lundbäck
Nationalekonom forskningsinstitutet Ratio

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

Efterfrågan på bitcoin har under krisen ökat kraftigt i Grekland  – och detta av goda skäl. Landets banksystem är på väg att haverera, då bankerna inte har täckning för sin utlåning.

Grekland borde därför passa på att byta valuta – från euro till bitcoin.

Euron var uppenbarligen inte lösningen för Grekland. Det institutionella ramverket kring euron visade sig bräckligt – när något land inte följer reglerna finns i praktiken inget sätt att tvinga detta tillbaka i rätt bana.

Den andra svaga punkten i eurosystemet är att det i dag inte finns några vattentäta skott mellan bankernas spekulativa verksamhet och deras inlåningsverksamhet. Detta är inte unikt för det grekiska bankväsendet – över hela världen är banksystemen så uppbyggda.

Grekland är ett land som behöver tydliga regler och skarpa deadlines – allt det som EU visat sig oförmöget att leverera.

Euron påstods vid införandet skapa ett tydligt regelverk, men det visade sig att det fanns flera svaga länkar. Förbudet mot att låna mer än tre procent var till exempel en pappersprodukt – en regel som EMU-länderna ofta bryter mot.

Ekonomer har diskuterat lösningar som permanent skiljer inlåningsverksamheten från övriga delar och gör pengarna värdebeständiga – oavsett vad som händer med bankerna.

Storbritanniens förra centralbankschef Mervyn King är en person som framfört den tanken, men även andra framstående nationalekonomer, exempelvis Laurence Kotlikoff, förespråkar en strikt åtskillnad.

Men hur gör man detta i praktiken? Ett sätt är att ersätta dagens pengar med guld eller insättningsbevis som motsvarar en given mängd guld. Grekerna har på goda grunder lågt förtroende för sina politiker.

Guld, eller pengar med guldmyntfot, vore därför ett bättre betalningsmedel för Grekland. Men ingen kan garantera att landet inte gör som så många andra länder gjort tidigare – släpper kopplingen mellan guldet och pengarnas värde.

Man kan också tänka sig att landet fortsätter använda euro för kontanta transaktioner. Men för de elektroniska överföringarna finns i så fall inget bra betalningsmedel.

Medborgarna kommer bli ovilliga att över huvud taget deponera pengar på banken, vilket kan ge upphov till effektivitetsförluster.

Sedan knappt tio år finns dock de så kallade kryptovalutorna – varav bitcoin är den mest kända. Det är valutor vars volymer inte kan manipuleras av någon stat eller missbrukas av bankerna för att skapa lånebubblor.

De stora aktörerna på finansmarknaden börjar inse potentialen och en av de finansiella jättarna – Citybank – utvecklar en egen variant som ska bli ett kommersiellt alternativ till bitcoin.

Elektroniska valutor delar många egenskaper med värdebärare som silver och guld och vi bör därför inte förvänta oss att de kommer att uppvisa särskilt mycket större stabilitet än ädelmetallerna.

Detta kan dock vara tillräckligt för en valuta som främst ska användas för transaktioner – inte som långsiktig sparform. 

En lösning på problemen i det grekiska banksystemet skulle kunna vara att aldrig öppna bankerna igen.

Bankernas uppgift är att förmedla transaktioner, underlätta tecknandet av avtal (exempelvis låneavtal), skapa pengar (via utlåning) och utgöra centralbankernas förlängda arm i arbetet med att kontrollera inflationen.

Samtliga dessa uppgifter kan hanteras med kryptovalutor, med undantag för den politiska styrningen av inflationen – en uppgift som man dock helst ser att de grekiska politikerna håller sig borta från.

Eftersom bankerna snart måste tas över av den grekiska staten uppstår en unik möjlighet att modernisera bankväsendet.

Grekland kan få det första banksystem i världen som inte bygger på förtroendet för en stat eller en organisation.

Grekland kan bygga det första finansiella systemet som är idiotsäkert – som bygger på matematiska principer som är eviga och som saknar koppling till de evigt prokrastinerande politikerna.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.

Grekland

Mer i ämnet