Foto: Hasse Holmberg / TT
Debattinlägg

”En skoltävling har alltid förlorare”

Publicerad

SKOLAN · ”Legitimerade lärare letar sig till större och resursstarka skolor, vilket betyder att mindre attraktiva skolor kommer att tvingas anställa obehöriga lärare eftersom tillgången till legitimerade lärare blir allt mer begränsad”, skriver Frank Stoor.

Om debattören

Frank Stoor
Förvaltningschef vid Utbildning Gävle

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

Nu börjar den första skolterminen då lagen om lärarlegitimation gäller.  Från och med den 1 juli i år ska lärare vara behöriga och legitimerade för att kunna bli tillsvidareanställda och få sätta betyg.

På Skolverkets hemsida kan man läsa att det i Sverige kommer att saknas lärare, förskollärare och fritidspedagoger motsvarande 70 000 heltidstjänster de närmaste fem åren.

Till Stockholms län behövs nästan var fjärde lärare (23 procent eller 16 010 lärare) av landets rekryteringsbehov fram till 2019.

Mer än hälften av alla legitimerade lärare kommer att behöva anställas i de tre storstadslänen (Västra Götalands län, Skåne län och Stockholms län).

Enligt samma prognos från Skolverket kommer Gävleborgs län att behöva 2 080 nya lärare inom fem år.

I Gävle annonserar vi i vanlig ordning ett antal tjänster inför höstterminsstarten. Det finns sökande till nästan alla tjänster. 

Det som är annorlunda i år är att utbildade och legitimerade lärare nu faktiskt har ett betydligt högre marknadsvärde än tidigare.

Konkurrensen mellan kommuner om legitimerade lärare pågår för fullt och konkurrensmedlet är lön. Den som erbjuder hög lön har chans att få behörig och legitimerad personal på plats inför skolstarten.

För en lärare kan det skilja 10 000 kronor mellan en tjänst i storstadsområden och den lönevärdering som görs i landsbygdskommuner av samma tjänst.  

Att lärarlönerna skulle öka var väl också en av poängerna med legitimationskravet. Stor efterfrågan på arbetsmarknaden pressar upp lönerna och gör läraryrket attraktivt.

Attraktiviteten gör att många söker till varje utbildningsplats. Många sökande gör att de mest kvalificerade kan väljas ut till lärarutbildningarna. Med de bästa lärarna når skolor högre kvalitet och elever högre resultat. Men det kommer inte att ske samtidigt överallt.  

Många lärare väljer ofta att bo i en större kommun med större utbud och möjligheter. Inför årets skolstart står många lärare inför valet att tacka ja till en tjänst med högre lön i den mindre grannkommunen.

När familjen växer och pendlingen tröttar kanske man är beredd att återvända till hemkommunen med en högre ingångslön. Förlorare i den lilla kommunen är eleverna som får byta lärare igen.  

Små kommuner kan på kort sikt göra en vinst genom att locka legitimerade lärare med några tusen mer i månaden. Men höga ingångslöner för nyanställda kommer att driva upp löner för både redan anställda lärare och för skolledare.

Om inte de små kommunerna i längden orkar bära lönekostnaderna blir vinnarna i jakten på legitimerad personal sannolikt de större och resursstarkare kommunerna. 

Med få legitimerade lärare att konkurrera om riskerar skillnaden i kvalitet mellan skolor och mellan kommuner att öka ytterligare.

Gävleborgs län har som flera andra län i Sverige en eller ett par större kommuner där de stora utbudet av gymnasie- och högskoleutbildningar ligger.

Om nu legitimerade lärare i högre utsträckning letar sig till större och resursstarka skolor och kommuner betyder det att mindre attraktiva skolor och kommuner kommer att tvingas anställa obehöriga lärare eftersom tillgången till legitimerade lärare blir allt mer begränsad.

Kvaliteten på undervisningen sjunker. Förutsättningarna att klara gymnasieexamen blir alltmer olika i landet beroende på vilken grundskola man gått i.

Gymnasieresultaten riskerar sjunka och avhoppen öka. Därför är det angeläget också för de större och resursstarka kommunerna att kvaliteten på skolor i alla regionens kommuner och skolor är fortsatt hög. 

I den skoldebatt som pågår får man ibland intrycket av att skolans kvalitet och resultat är upplagd som en slags tävling mellan kommuner och mellan skolor. 

En tävling har alltid förlorare. I skolan är det barn och unga som förlorar på att bo i en förlorarkommun och gå i en förlorarskola.

Också de barn och unga som bor i kommuner som är förlorare när de gäller att hitta legitimerade lärare har rätt till bästa möjliga utveckling och lärande.

Sverige är inte större än att frågan om skolors kvalitet och resultat borde vara hela nationens gemensamma angelägenhet oavsett var man bor – precis som det står i skollagen.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.

Skolan

Mer i ämnet