Foto: Bertil Ericson / TT/Fredrik Sandberg/TT

”Patienter hänvisas till nätet”

INTERNETMEDICIN · ”Först när sjukvården uppdaterar sina kunskaper kommer patienter att sluta söka sig till sociala medier för att få hjälp med allvarliga hälsotillstånd”, skriver Nadja Öström.

Nadja Öström
Ordförande Sköldkörtelföreningen

I SVT Aktuellt den 9 september uppmärksammades fenomenet att allt fler sjuka söker sig till sociala medier för att få hjälp.

Barnläkaren Mats Reimer menar att det skapar problem för sjukvården och varnar för att patientforum sprider falska råd och diagnoser, uppviglar varandra till att rata läkarråd och kräva ovetenskapliga behandlingsmetoder.

I sin argumentation nämner Reimer naturligt svinsköldkörtelextrakt, som kallas NDT (natural desiccated thyroid), som en farlig medicin vars effekt inte är vetenskapligt belagt.

Kvinnan i reportaget är sköldkörtelsjuk, med diagnosen hypotyreos, och en av tusentals patienter som sökt sig till Sköldkörtelföreningens Facebookgrupp för att få hjälp.

Sköldkörtelföreningen representerar en av Sveriges största patientgrupper med fler än 420 000 kroniskt sjuka och med 11 500 medlemmar i föreningens Facebookgrupp.

Många sjuka drabbas av orkeslöshet, försämrat minne, koncentrations- och sömnproblem, värk och viktuppgång när den viktiga sköldkörteln slutar fungera.

Tyvärr finns stora kunskapsluckor inom sjukvården vilket får konsekvensen att många patienter inte får rätt diagnos, behandling eller information.

Många vandrar runt inom vårdapparaten utan att få den hjälp de behöver.

Till exempel är det vanligt att sköldkörtelsjuka blir diagnostiserade som psykiskt sjuka och erbjuds antidepressiv medicin, vilket hjälper personer med sköldkörtelhormonbrist lika mycket som Alvedon hjälper cancerpatienter.

Standardbehandlingen vid hypotyreos är Levaxin.

Nya rön visar dock att denna behandling inte fungerar för alla – något som många läkare saknar djup kunskap om.

Det finns två ytterligare läkemedel, Liothyronin och NDT, som enbart ett fåtal patienter har tillgång till.

Ny forskning visar dock att dessa mediciner, hos många patienter, ger bättre livskvalitet och hälsa jämfört med Levaxin. Tyvärr är kunskapen om dessa behandlingsmetoder låg i Sverige, och dessa läkemedel är vanligare utomlands.

Till exempel använder amerikanska presidentkandidaten Hillary Clinton NDT.

NDT är licensbelagt för att tillverkande läkemedelsföretag i USA och Canada inte ansökt om att få sälja den i Sverige, vilket gör att Apoteket måste få tillstånd att importera den.

Medicinen är godkänd av den amerikanska Socialstyrelsen i USA, FDA (Food & Drug Association) och ingen forskning har påvisat att den är farlig.

Antalet rapporterade biverkningar i Sverige från 1965 för NDT är 13 stycken och för Levaxin 167 stycken (varav 80 allvarliga).

Just nu pågår en stor statligt finansierad kvalitativ forskningsstudie i USA som ska jämföra de tre olika behandlingsalternativen som finns för sköldkörtelpatienter.

Konsekvenserna för patienterna som inte får rätt medicin är stora och många berövas sin fulla arbetsförmåga.

När patienter väl får prova de andra alternativa mediciner som finns, upplever de inte sällan stora förbättringar i det fysiska och psykiska måendet, bättre koncentration, minne, sömn, ökad glädje och energinivå (enligt en dubbelblindad randomiserad studie från 2013).

De kan ofta minska på andra mediciner och personer som varit sjukskrivna beskriver att de kan återgå till arbetet.

Trots patientberättelser som vittnar om stora förbättringar så nekas många patienter mediciner som kan göra dem friska!

Att patienter hjälper varandra på nätet ska nog inte i första hand ses som ett problem utan som en konsekvens av att sjukvården inte bättre granskar bevisen för sina påståenden.

Som det är nu lämnas patienter utan valmöjligheter och hänvisas därför – indirekt av just läkare – till nätet.

Först när sjukvården uppdaterar sina kunskaper kommer patienter att sluta söka sig till sociala medier för att få hjälp med allvarliga hälsotillstånd.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.

Vård och omsorg

Mer i ämnet