Foto: Frida Hedberg/TT
Debattinlägg

”Svenskarna i toppskiktet i äta godis”

Publicerad

GODIS · ”I ett land där vi redan äter mest godis i världen – behöver vi då ytterligare en dag för att manifestera godiset?”, skriver André Persson.

Om debattören

André Persson
Författare ”Godis åt folket”

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

Elisabet Rytter på Livsmedelsföretagen tycker på SVT Opinion att jag i min tidigare debattrtikel blandar lite som jag vill i statistikpåsen för att hitta stöd för mina teser.

Men jag menar att det är vad hon själv gör sig skyldig till i sin iver att tillvarata livsmedelsindustrins intressen. Kanske inte så konstigt eftersom det också är den som betalar hennes lön.

Nej, svenskar äter inte mest socker i världen.

Däremot tillhörs svenskarna toppskiktet i världen när det gäller att äta godis, en produkt som till största del består av just socker. I bästa fall bör det kanske tilläggas, då många godistillverkare till sina produkter istället använder artificiella sockerarter som är flera hundra gånger sötare än socker.

Svenska barn och ungdomar äter mycket godis, liksom deras föräldrar som också är förebilder. Som sådana kan de välja att bidra till att deras barn tidigt anammar sunda eller osunda matvanor. 

Elisabet Rytter har rätt i att Sverige ligger ungefär på EU-snittet när det gäller sockerkonsumtion.

Men vad är poängen med att jämföra oss med andra länder och framstå som duktiga när vi konsumerar nästan 90 gram socker per person och dag – nästan dubbelt så mycket som världens största folkhälsoorganisation, WHO, rekommenderar?

Vi borde väl sikta på att anpassa oss till just WHO, som menar att socker och dess artificiella släktingar är det enskilt största hotet mot folkhälsan idag. 

Elisabet Rytter hävdar också att svenskarnas intag av socker är tämligen stabilt över tid.

Många med mig menar dock att det inte går att dra sådana slutsatser, eftersom det helt enkelt saknas siffror för alla nya former av socker som till exempel glukos-fruktossirap och maltitolsirap, som är vanliga ingredienser i till exempel godis.

Tala om att blanda i statistikpåsen.

Detsamma gäller vikten. Elisabet Rytter tycker att det är bra att Sverige ligger på plats 23 av 28 i EU:s överviktsliga. Hur kan det vara bra när alla på den listan har gått upp i vikt?

Och dessutom – vad spelar det för roll var Sverige ligger på den listan när varannan svensk man är överviktig, nästan fyra av tio svenska kvinnor är detsamma, allt enligt SCB:s senaste statistik.

På tio år har dessutom antalet överviktiga barn i Sverige nästan fördubblats, och idag anses vart femte barn mellan sex och tio år vara överviktigt medan 3-5 procent har fetma.

På vilket sätt tycker Elisabet Rytter och Livsmedelsföretagen att det svenska godisätandet bidrar till att vända den här trenden?

Sist men inte minst. Elisabet Rytter menar att sambandet mellan socker och övervikt inte är så entydigt. Men en stor anledning till att så många av livsmedelsindustrin oberoende forskare och organisationer, däribland WHO, pekar ut just sockret som särskilt farligt, är att man menar att sockret ökar aptiten på onyttig mat.

Sockret gör att vår hjärna tappar förmågan att hantera aptiten. Även om det finns andra faktorer som driver fetman så visar forskning att det är sötsakerna, snarare än feta matvaror som ligger bakom dagens fetmaexplosion.

Och den här störningen i aptitregleringen drabbar framförallt barn och ungdomar som här i Sverige exponeras mot ett allt billigare lösgodis som man kan fylla själv i påsar som rymmer mer än ett kilo.

Min invändning var alltså: i ett land där vi redan äter mest godis i världen, där barnfetman fortsätter att öka liksom barndiabetes och andra fetmarelaterade sjukdomar framgent kommer att belasta vården ännu mer – behöver vi då ytterligare en dag för att manifestera godiset?

Svarar man ja på den frågan kan det också finnas risk att man blir sedd som företrädare för kommersiella särintressen snarare än någon som värnar folkhälsan. 

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.

Livsstil

Mer i ämnet