Helgerna är snart över för den här gången. Jul, nyårsafton och trettonhelgen är helger när vi träffar folk, går på bjudningar och framförallt sker umgänget på ett sådant sätt att maten är i fokus.
Grisarnas välfärd är inte längre endast en nationell fråga, konkurrensen sker i hela EU och valet av produktionsmetod är starkt påverkat av hur förhållandena ser ut i andra länder.
Vi måste därför samarbeta över landsgränser för att garantera en god standard för djuren och samtidigt klara konkurrensvillkoren. Inom Europaparlamentet har vi därför startat en särskild grupp och samlat parlamentariker som vill driva en god välfärd för EU:s grisar.
Vi har ett antal frågor som vi vill att EU:s medlemsländer och institutionerna prioriterar. Inom EU finns det ett grisdirektiv, det innehåller bestämmelser för vilka krav vi kan förvänta oss för alla grisar som föds upp i EU.
Direktivet fastställer bland annat att grisar ska ha tillgång till halm eller annat manipulerbart material, minimikrav för vilken golvyta varje gris ska ha samt förbjuder systematisk kupering av svansar. Tyvärr har vi en låg efterlevnad av grisdirektivet.
Endast ett fåtal av EU:s 28 medlemsländer lever upp till kraven som ställs. Det är inte acceptabelt. Vi kan inte fatta beslut som sedan negligeras. Det urholkar i förlängningen förtroendet för unionen.
I grisvälfärdsgruppen driver vi därför på medlemsländerna för att de ska respektera de gemensamma beslut som fattats.
En av de stora djurvälfärdsfrågorna som också har stark påverkan på oss människor och vår hälsa, handlar om antibiotikaresistens.
Antibiotika botar bakteriesjukdomar och är livräddande läkemedel för människor och djur, men en överdriven användning av antibiotika kan leda till att bakterierna blir motståndskraftiga, resistenta och då fungerar inte läkemedlet.
Varje år dör 25 000 personer inom EU på grund av att vissa sorters antibiotika blivit verkningslösa. Framförallt för tidigt födda, äldre och svårt sjuka drabbas. Läget är ytterst allvarligt och bakteriernas motståndskraft mot antibiotika växer.
Idag behandlar många länder djur som inte är sjuka med antibiotika, behandlingen sker i förebyggande syfte, eller för att det anses svårt att skilja ut det sjuka djuret från de friska.
Det här leder till en onödig användning av antibiotika, som i sin tur leder till att fler bakterier blir motståndskraftiga. Det är nu hög tid att hela EU tar krafttag mot antibiotikaresistensen och inför nya regler som förbjuder den rutinmässiga antibiotikabehandlingen i förebyggande syfte.
För att undvika att köttet utvecklar en så kallad galtsmak kastreras många smågrisar några dagar efter födseln. Detta sker ofta utan bedövning och ger upphov till smärta och obehag för djuret.
Vid nyåret trädde ett förbud mot kastrering utan bedövning i kraft i Sverige. I Danmark och flera andra EU-länder väntar man fortfarande på att få lagstiftning på plats. Det finns idag också goda alternativ till kastrering, framförallt genom vaccination.
Målet måste vara att förbjuda kastrering av smågrisar utan bedövning i hela EU till förmån för mer moderna och humana metoder.
Hur vi hanterar de grisar som ger oss skinkan till vårt julbord är en fråga som måste hållas levande, inte bara dagarna innan jul. Det är en fråga där vi politiker kan och skall göra en förändring.
I år ska vi intensifiera arbetet med att förbättra villkoren för EU:s grisar så att vi om några år kommer att kunna lämna oss trygga med att julskinkan kommer från en gris som haft goda levnadsförhållanden.
Tyvärr är motståndet mot höga djurvälfärdsambitioner inom EU ibland tufft, men vi kommer att fortsätta att hävda djurens rätt till drägliga levnadsförhållanden och värna folkhälsan. Det är vårt nyårslöfte till er.