Foto: Jessica Gow / TT
Debattinlägg

”Nyanlända elever – en utmaning för den svenska skolan”

Publicerad

SKOLAN · ”Skolverket rapport visar att invandringen förklarar en del av nedgången i PISA-undersökningarna. Den visar också att den ökade andelen invandrade elever är den viktigaste orsaken till ökningen av andelen obehöriga till gymnasiet. Det är sorgligt att Sverige inte lyckats bättre med nyanlända elever”, skriver Johanna Jaara Åstrand.

Om debattören

Johanna Jaara Åstrand
Ordförande Lärarförbundet

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

I dag presenterade Skolverket en rapport om invandringens effekter på skolresultaten. Rapporten visar att invandringen förklarar en del av nedgången i PISA-undersökningarna.

Den visar också att den ökade andelen invandrade elever är den viktigaste orsaken till ökningen av andelen obehöriga till gymnasiet. Resultatet var väntat men självklart beklagligt. Det är sorgligt att Sverige inte lyckats bättre med nyanlända elever.

Det finns självklart förklaringar till varför elever som invandrat till Sverige har svårare att klara skolan.

Det är inte svårt att förstå att den som kanske missat flera års skolgång och kommer till Sverige på mellan- eller högstadiet kan behöva både mer stöd och mer tid för att nå kunskapsmålen.

Det är en förklaring – men inte en ursäkt. Att inte satsa på dessa barn är desamma som att ge upp dem. Vi får aldrig stå passiva och se på när barn drabbas av skolmisslyckanden.

Och det finns mycket att göra. Det är verkligen inte så att alla vägar är testade och varje möjlig åtgärd vidtagen – vilket är positivt eftersom det visar att det finns en enorm förbättringspotential. Lärarförbundet har identifierat fyra fokusområden:

För det första är det orimligt att några få skolor bär hela utbildningsansvaret för den här gruppen. Ansvaret måste fördelas bättre, mellan kommuner och mellan skolor.

Varje lärare kan intyga att elevsammansättningen spelar roll – och den erfarenheten stöds av forskningen. Om fler delar på ansvaret kan lärare och elever få bättre förutsättningar att lyckas i arbetet.

För det andra måste skolan rustas särskilt för att möta behoven hos de nyanlända eleverna. Det handlar bland annat om att stärka upp med lärare i svenska som andraspråk och modersmål och skapa förutsättningar för samarbeten mellan dessa lärare, studiehandledare och fritidshem. Det är också viktigt med en utbyggd elevhälsa och att det finns elevvärdar eller liknande funktioner som talar elevernas språk.

För det tredje krävs insatser som stöttar lärare och skolledare i deras arbete.

Lärare måste få bättre förutsättningar att fokusera på elevernas lärande, bättre möjligheter att komplettera sina kunskaper i exempelvis språkutvecklande arbetssätt och bättre möjligheter att jobba tillsammans med sina kollegor.

Lättnader i administrationen och minskad arbetsbelastning är nyckelfaktorer för att lärarkompetensen ska kunna användas på rätt sätt.

Lärarförbundet har pekat både på behovet av minskad administration och på möjligheten att kunna anställa till exempel lärarassistenter och socialpedagoger som kan avlasta lärarna. Lärarförbundet har också länge efterfrågat rejäla satsningar på kompetensutveckling.

För det fjärde måste uppvärderingen av läraryrket fortsätta. Lärarbristen är skolans största utmaning och för att locka unga till läraryrket och få lärare att stanna kvar krävs högre löner och bättre arbetsvillkor. Sverige måste klara att bygga skolan starkare samtidigt som satsningarna på ett mer attraktivt läraryrke fortsätter.

Det stora antalet nyanlända elever är självklart en utmaning för Sverige, men inte en omöjlig sådan. Vi kan bättre än så här!

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.

Pisa-rapporten 2013

Mer i ämnet