Foto: Adam Ihse / TT /
Debattinlägg

”Avskaffa första aprilskämten”

Publicerad

FÖRSTA APRIL · ”Medierna mörklägger inte – de färglägger. Det har blivit allt svårare att särskilja riktiga nyheter från tillverkade nyheter. Problemet är inte att medierna ljuger utan att det enda som bromsar nyhetsrapporteringen är fantasins gränser”, skriver Stig-Björn Ljunggren.

Om debattören

Stig-Björn Ljunggren
Statsvetare och socialdemokratisk samhällsdebattör

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

Det är uppenbart att digitaliseringen nu skördar ännu ett offer – nämligen aprilskämtet. I ett ständigt flöde av skvaller och rykten på nätet, där myter och bluffar sprids som virus, blir det allt svårare att skilja på vad som är sant och falskt.

Löst prat och förtal får digitala vingar och flyter iväg utan kontroll. Förr tvingades den som var hemfallen åt konspirationsteorier och spektakulär information att masa sig iväg till biblioteket och mödosamt leta fram böcker som gav näring åt de egna illusionerna.

Idag kan knasbollar, foliehattar och lögnhalsar klustra sig i horder på nätet.

Ryktesspridare och inbillningssjuka har fått det som kallas för ”kritisk massa” – de har blivit tillräckligt många för att få ett så effektivt resursutnyttjande att de kan förvandla 1 + 1 till 3.

Naturligtvis är det så, att den digitala tekniken skapar en agglomerationseffekt – alltså en förtätning av människors hjärnor – som gör att information processas mer produktivt än förut, när vi fick skriva brev till varandra, eller använda telefonen, eller avvakta vår konferensen i London.

Det är detta som är kunskapssamhället. Att vi hittar mer effektiva metoder att behandla information så att den blir operativt duglig. Vilket är just vad kunskap är – information som vi rationellt kan agera utifrån.

Men denna process skapar också större möjligheter att flerfaldiga dumheter. Inte bara sanningssökarna får ökad produktivitet, det får också folk med mental hypokondri. Och det är alltid så att det onda driver ut det goda.

Och samspelet med internet gör att de traditionella nyhetsredaktionerna dras in i denna process. Den dagliga nyhetsrapporteringen riktas in mer och mer på att få så många klick som möjligt genom att lyfta fram det spektakulära.

Betoningen av det löjliga och betydelselösa gör att medierna drar till sig människor med den läggningen – medan de som vill ha en mer nykter rapportering flyr fältet.

Det har blivit allt svårare att särskilja riktiga nyheter från tillverkade nyheter. Problemet är inte att medierna ljuger utan att det enda som bromsar nyhetsrapporteringen är fantasins gränser.

Kampen om människors uppmärksamhetsresurser tvingar fram allt mer spektakulära presentationsmetoder.

Ett experiment kan visa hur allvarligt läget är. Låt försökspersoner gå igenom medieflödet en vanlig dag, men inbilla dem att det är första april och att de ska hitta skämten.

Min hypotes är att försökspersonerna en vanlig dag kommer att hitta fler nyheter som de misstänker är aprilskämt – än de gör på riktiga första april.

Verkligheten överträffar allt oftare dikten. Eller snarare, den medieinducerade verkligheten överträffar allt oftare den digitalt förgiftade dikten. Detta är också skälet till att första aprilskämten idag är mycket sämre än förr.

På den tiden medierna torrt rapporterade från den trista verkligheten kom skämten att sticka ut på ett häpnadsväckande sätt. Idag skiljer sig inte 1 april speciellt från andra dagar.

Förr bröt redaktionerna sitt prosaiskt rapporterande mönster för att inför 1 april hitta på något överjäkligt lurigt. Idag borde det vara tvärtom. Att luringarna får i uppdrag att under en enda dag rapportera hur det egentligen är.

Och kräva av mediekonsumenterna att de ger fan i att sprida falsk vittnesbörd just denna speciella dag. Därmed också sagt att påståendena om att medierna mörklägger är felaktigt och vittnar om noll förståelse för i vilken riktning medieutvecklingen tagit.

Medierna mörklägger inte – de färglägger. Medierna använder fantasi och kreativitet för att smycka den trista verkligehetsrapporteringen med makalösa och hyperintressanta påståenden – som ofta söker sig in i gränslandet till oriktiga uppgifter.

Vilket också mediekonsumenterna gillar, eftersom de i samspelet med andra på nätet tenderar att hellre sprida det märkvärdigt intressanta än de egentligt intressanta.

En lögnfärgad uppgift får bättre spridningseffekt än en trist verklighetsbild. Och i sin iver att göra rapporteringen så sexig och iögonfallande som möjligt har vi fått en situation där första april inte längre gör denna dag speciell.

Samspelet mellan nyhetsmedierna och mediekonsumenterna har förvandlat fantasin till ett gift som hotar ta död på all medial trovärdighet.

Det sades om Dean Martin att den enda dag han var nykter var nyårsafton. Han betraktade det som ”amatörernas afton”. Något liknande bör göras med 1 april.

Då bör landets nyhetsredaktioner anstränga sig för att göra sin rapportering klanderfri. Lås in fantasin i skåpet just denna dag. Och berätta för oss hur det egentligen är.

Således. Låt oss avskaffa första aprilskämten och göra denna dag till en dag som strävar efter det som är sant.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.