Vid det här laget är det allmänt känt att vi har problem med betygsinflation i den svenska skolan.

Detta är problem som vi har haft ända sedan det målrelaterade betygsystemet infördes i slutet av 1990-talet.

Inflationen syns tydligast i grundskolan där betygsgenomsnittet ökat närmast linjärt sedan införandet 1998 samtidigt som PISA och andra internationella undersökningar visat att 15-åringarnas faktiska kunskaper försämrats lika snabbt.

Lärarnas Riksförbund fann redan i en undersökning från 2011 att lärare utsätts för press från såväl elever, föräldrar och rektorer att sätta högre betyg.

En femtedel av lärarna i undersökningen uppgav att deras rektorer försökt påverka dem att sätta högre betyg. I en uppföljande undersökning 2016 framkommer att detta

har ökat till en tredjedel av lärarna på bara fem år.

Undersökningarna visar att påtryckningar förekommer i högre utsträckning där konkurrensen mellan skolor är hög. Höga betyg har blivit en viktig konkurrensfördel på skolmarknaden.

En ny aspekt på denna problematik framkommer nu i Uppdrag granskning (15/2), där man finner exempel på fusk med de nationella proven.

Att elever fuskar för att få ett högre resultat till mindre ansträngning på ett viktigt prov, det är inget unikt för vare sig de nationella proven eller vår nutid.

Det är allvarligt i sig, men än allvarligare är att andra aktörer än eleverna försöker påverka resultaten på proven på otillbörliga sätt genom generös rättning eller påtryckningar mot lärare.

Man kan fråga sig vad följden blir av att ungdomar utsatts för fusk och orättvisor så tidigt, och hur det påverkar tilltron till vuxenvärlden och i förlängningen till demokrati och rättvisa.

Dessa systemfel måste åtgärdas. Lärarnas Riksförbund anser därför:

• Att syftena med de nationella proven måste renodlas. De nationella proven måste återigen utformas för att kunna utgöra ett ankare för betygsmedelvärdena på en skola, likt de tidigare centralproven.
   
• Att tydligare regler utformas för genomförandet av proven. Vi ser i våra undersökningar att lärare som arbetar på skolor där man har beslutat om ett tillvägagångssätt för sambedömning av proven i större utsträckning anser att proven fungerar väl och bidrar till en likvärdig bedömning, samt att dessa lärare i större utsträckning har en hållbar arbetssituation kopplat till proven.

Skolinspektionens omrättning visar också att skolor som organiserar sambedömning uppvisar mindre avvikelser mot ombedömarnas rättning än övriga skolor.