I Pajala (bilden) skulle skatten i själva verket ha varit 830 kronor högre om den gamla fastighetsskatten varit kvar, skriver Villaägarna i en replik på partiet Vändpunkts artikel. Villaägarna anser att Vändpunkt har fått grundläggande fakta om bakfoten. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Debattinlägg

”Återinförd fastighetsskatt kan knäcka bostadsmarknaden”

Publicerad

”Att återinföra den gamla fastighetsskatten, med en komplicerande klimatfaktor, skulle inte bara göra skatten oförutsägbar, utan även mer eller mindre obegriplig”, skriver Håkan Larsson.

Om debattören

Håkan Larsson
Chefekonom på Villaägarnas Riksförbund

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

Carl Schlyter och Tomas Hahn skriver att den som bor i Arjeplog, Pajala, Gällivare eller Kiruna ”antagligen fått höjd fastighetsavgift med 50 procent jämfört med den gamla fastighetsskatten”.

Jag kan förstå att ett parti som vill göra det dyrare att köra bil vill hitta en landsbygdsfråga att driva. Men då bör de hålla sig till fakta.

Den gamla skatten låg på en procent av taxeringsvärdet. Efter fastighetsskattereformen sänktes den till 0,75 procent. För att mildra effekten av skenande taxeringsvärden infördes dessutom ett tak som ökar i takt med det allmänna löneläget. År 2008 låg taket på 6 000 kronor, idag 8 049 kronor.

Tvärt emot vad Schlyter och Hahn påstår hade skatten i Kiruna därför varit ca 3 200 kronor högre med den gamla fastighetsskatten. I Gällivare hade skatten varit ca 2 600 kronor högre, i Arjeplog 1 340 kronor högre och i Pajala 830 kronor högre.

Schlyter och Hahn menar vidare att dagens fastighetsavgift håller ”bostadsbubblan” vid liv. Vad är Schlyter och Hahn egentligen ute efter? Vill de knäcka bostadsmarknaden? En krasch är ingen liten sak.

Och det drabbar inte bara människor i ”Danderyd, Vellinge och Lidingö”. Jag minns mycket väl hur det var att gå ut gymnasiet i Norrbotten när bostadspriserna kollapsade på 90-talet. Alla vänner gick arbetslösa.

Schlyter och Hahn verkar ha glömt varför fastighetsskatten reformerades. Den kunde öka med tiotusentals kronor från ett år till ett annat, bara för att grannen renoverat och sålt dyrt. De med minst marginaler drevs från hus och hem.

Schlyter och Hahn verkar inte heller minnas hur regeringen Persson (S) brottades med frågan.

År 1996 låg fastighetsskatten på 1,7 procent av taxeringsvärdet. I takt med stigande taxeringsvärden skenade skatten.

Socialdemokraterna sänkte därför i omgångar fastighetsskatten och begränsningsregler infördes. Men det räckte inte. Skatten skenande ändå och Göran Persson (S) konstaterar i sina memoarer att det var denna fråga som avgjorde valet år 2006.

Sedan år 2007 har avgiften inte sänkts mer och takbeloppet ökar stadigt. Det gör att skattetrycket är högre idag än före reformen.

I kronor har skattetrycket ökat från 13,5 miljarder år 2007 till 17 miljarder idag. Varför småhusägarna accepterar detta beror nog främst på att skatten upplevs som mer förutsägbar.

Att återinföra den gamla fastighetsskatten, med en komplicerande klimatfaktor, skulle inte bara göra skatten oförutsägbar, utan även mer eller mindre obegriplig.

Dessutom riskerar förslaget att knäcka bostadsmarknaden och driva Sverige in i en lågkonjunktur. Det skulle definitivt inte gynna landsbygden.  

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.