Debattinlägg

Att sälja ut svensk fotboll leder inte till att vi slår Barcelona

Inför Uppdrag Granskning om bolagiseringen av svensk fotboll, den sk 51%-regeln:

FOTBOLL I helgen ska Svensk idrotts högsta beslutande organ, RiksidrottsMötet (RIM), ta beslut om huruvida 51%-regeln skall vara kvar eller inte. Att ta bort den innebär att vi säljer ut svenska fotbollsklubbar till bäst betalande. Det skriver Ordföranden för Svenska Supporterunionen, Victor Capel och vice ordföranden, Karl Lundén.

51%-regeln har funnits sedan 1999 och innebär i korthet att en idrottsklubb får driva sin verksamhet som Aktiebolag, men med förutsättningen att den ursprungliga idella föreningen måste ha minst 51% av rösterna i detta Aktiebolag. Resten, 49%,  har föreningen rätt att sälja ut till externa ägare. Svensk idrott bygger på en över 120 år lång historia av medlemsdemokrati och ideellt arbete och det var bl.a. för att inte omkullkasta detta som man höll denna begränsning i ägarbilden i idrottsklubbarna.

Denna regel finns i Riksidrottsförbundets (RF) stadgar och gäller därför för samtliga idrottsklubbar i samtliga idrotter i Sverige som vill deltaga i seriespel.

På RIM 2009 lämnade Fotbollsförbundet och Ishockeyförbundet tillsammans in en motion om att i RFs stadgar ta bort denna paragraf och låta varje Specialidrottsförbund, alltså Svenska Fotbollsförbundet, Svenska Ishockeyförbundet, Svenska Innebandyförbundet osv., själva bestämma huruvida man skulle begagna regeln eller inte. Fotbollsförbundet drog dock tillbaka sitt stöd till denna motion efter stark intern kritik mot den och motionen resulterade istället i en utredning.

SFSU har tidigare starkt kritiserat denna utredning, precis som vi starkt kritiserat Svenska Fotbollsförbundets agerande och hast i frågan.

Om vi börjar med utredningen så är de huvudsakliga punkterna för vår kritik följande:

* Utredningen innehåller inte ens de grundläggande krav som uppdragen, från RIM 2009 och RIM 2007, specificerat för utredaren. Man tar visserligen upp det som RIM 2009 bestämde att utredningen skulle innehålla, men bortser helt från vad RIM 2007 ålade utredaren.

* Underlagen är allt för klena. Detta håller även utredaren med om. De enda underlag som finns redovisade är två enkäter som man per mail skickat ut till klubbarna och som har en nedslående svarsprocent.

* De underlag som finns tolkas helt godtyckligt. Utredaren skriver själv att svarsprocenten är för låg för att kunna använda det som underlag för en generell slutsats för vad Idrottssverige vill, men ger ändå enskilda svar en sån tyngd att man väljer att använda dem för att stödja tesen att Idrottssverige, med fotbollen i spetsen, vill luckra upp 51%-regeln. Detta trots att en majoritet av de få svarande vill behålla den som den är idag.

Även om man helt bortser från de stora brister och godtyckliga tolkningar som utredningen dras med så kan man starkt ifrågasätta de slutsatser som utredningen kommer fram till.

De grundläggande värderingar som utredningen refererar till som ”Idrottens kärnvärden” är en demokratiskt uppbyggd idrottsorganisation, en sammanhållen idrott och att värna den ideella föreningen. Det rimmar illa med utredningens egna slutsats. SFSU måste ställa frågan hur en ökad bolagisering, som de facto riskerar att utestänga föreningens medlemmar från beslutande processen inom elitverksamheten, kan säkerställa en demokratiskt uppbyggd organisation? Det handlar ju om att i realiteten avskaffa den ideella föreningen, i alla fall i delar av idrottsrörelsen.

Enligt SvFF så är målbilden att kunna konkurrera ute i Europa och vara representerade i Europeiskt cupspel varje år. Men en snabb blick ut i världen ger vid hand att ägarbilden inte har någonting alls att göra med huruvida en liga eller klubb är konkurrenskraftig ute i Europa eller inte. Vi skulle gärna se att SvFF redovisade dels vart beslutet att detta ska vara målbilden för hela Fotbollssverige togs och dels något underlag alls som visar att en utförsäljning av klubbarna är vägen att gå. Vi hittar inte svaren på dessa frågor.

Utredningen belyser de juridiska aspekterna av att sälja ut mer av Svensk idrott till externa ägare och i någon viss mån de ekonomiska. Men sen då? Hur påverkar detta stadsstöd, ungdoms- och breddidrotten och samhällets syn på idrotten som fostrande och nyttig sysselsättning? Finns det något ekonomiskt netto uträknat för en fullt bolagiserad idrott? Kommer ens de största klubbarna i landet tjäna på detta?

Svenska Fotbollsförbundet hävdar, senast igår på sin hemsida, att man inte har för avsikt att avskaffa 51%-regeln även om den skulle delegeras till Specialidrottsförbunden. Man vill delegera regeln för att sedan diskutera den.

Detta tycker vi är en helt bakvänd ordning, speciellt när fotbollsrörelsen inte är enig om den ska delegeras överhuvudtaget. Flera klubbar och distriktsförbund motsätter sig kraftigt att den nuvarande regeln förändras, det finns svart på vitt i diverse årsmötesprotokoll.

Det rimliga vore ju naturligtvis om Svensk Fotboll först diskuterade vad man vill göra, utreder för- och nackdelar och sedan går till Riksidrottsförbundet med en utredning som håller måttet och som byter ut alla dessa frågetecken mot utropstecken och ber dem ändra regeln.  Att som idag, försöka driva genom ett hastverk utan att ens veta om det finns presumtiva köpare av våra klubbar, om de mål man satt upp nås genom ett en regeländring, om de fördelar man tror sig få verkligen kommer att komma till oss, är inte ett genomtänkt handlande.

Vi fotbollssupportrar får ofta höra att vi måste ta mer ansvar för vår situation, något som SFSU gärna gör. Men i den här frågan måste vi faktiskt passa tillbaka bollen till Fotbollsförbundet, för något ansvarigt handlande är det absolut inte tal om här.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.