Ellinor Grimmark sparkades efter att hon i yrket vägrat genomföra aborter.
Ellinor Grimmark sparkades efter att hon i yrket vägrat genomföra aborter. Foto: Ragnhild Haarstad/Fredrik Persson/TT
Debattinlägg

”Sök inte jobbet om din religion sätter gränser”

Opinon ·

”Alla religioner har sina egna moraliska måttstockar, och när religiösa hänvisar till sin religion markerar de att alla andra måste förhålla sig till dessa normer. En person som inte kan utföra sitt jobb på grund av sin religiösa tro är fel person på fel arbetsplats”, skriver Bassam Al-Baghdady.

Om debattören

Bassam Al-Baghdady
Journalist, integrationscoach och översättare

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

Nu tar arbetsdomstolen upp fallet med Ellinor Grimmark, barnmorskan som vägrar att utföra aborter på grund av sin religiösa tro.

Ja, du läste rätt.

Hon vägrar utföra sitt jobb som hon får betalt för, och hon skyller det på sin religion som ursäkt för att inte göra sitt jobb. 

I ett annat fall, Yasri Khan, en tidigare miljöpartistisk politiker, vägrar skaka hand med en kvinnlig reporter.

Han använde sin religion som ursäkt.

I tredje fall, en tjej ville spela basket med slöja. Det strider mot basketsspelregler om huvudbonad. Samma spelregler som alla andra måste hålla sig till. Hon fick göra det till slut för att hon skyllde på sin religion, igen.

Man kan rabbla upp hur många som helst av dessa fall sida upp och sida ner utan att det tar slut. 

Med andra ord – man åberopar sin religion som skäl när man inte vill följa reglerna som alla andra är skyldiga att följa.

Religionen används här som om det vore ett handikapp som hindrar sin utövare att göra sådant som alla andra gör.

Alla religioner har sina egna moraliska måttstockar, och när religiösa hänvisar till sin religion markerar de att alla andra måste förhålla sig till dessa normer. 

Hade barnmorskan åberopat något annat, typ laktosintolerans eller klaustrofobi, för att inte kunna utföra aborter, hade man skrattat åt hur irrelevant det hela är.

Men på något oförklarligt sätt fördunklas vår logiska slutledningsförmåga så fort man kör med sin religiösa tro. Som om Gud eller vilken religiös tro som helst har någon större relevans till aborter mer än laktosintolerans eller klaustrofobi. 

Jo, det finns de som har egna moraliska och filosofiska uppfattningar. Det finns också de som varken är religiösa eller troende, som motsätter sig aborter. Då kan en saklig och vetenskaplig diskussion om aborter och vad livet är föras med intellektuella argument. 

Men vilka intellektuella argument biter på när en åberopa sin religion för att vägra utföra sitt jobb? 

Självklart alla får utöva sin religion på sin egen tid. Däremot, att ta med sig sin Gud till sin arbetsplats, basketplan eller skola är ingen bra idé och skapar kaos och lidande för många.

Vi är inte skyldiga att förhålla oss till de mer än 3000 gudar, och minst lika många religioner, som finns. Vad min tandläkare tror eller inte tror på angår varken mig eller arbetsgivaren.  

Det värsta är att åberopa sin religiösa tro på arbetsplatser kommer att leda till att arbetsgivare gallrar ut dem som misstänks vara religiösa, de som till exempel har ett namn som mitt namn. Det kommer att drabba många oskyldiga.

Å andra sidan vill en arbetsgivare ha en fungerande arbetsmiljö och tydliga rutiner. Det är ingen som tjänar på att förvandla arbetsplatser och skolor till religiösa krigsfält. 

En person som inte kan utföra sitt jobb på grund av sin religiösa tro är fel person på fel arbetsplats.

I Ellinor Grimmarks fall var det fel från början att utbilda sig till barnmorska i Sverige.

Det är fel att söka ett jobb om man tycker att ens religion, och inte vetenskap eller yrkesetik, sätter gränser för vad man får eller inte får göra i arbetet.

Det är ingen mänsklig rättighet att bli barnmorska eller basketspelare. Vill man ändå bli det får man rätta sig efter de spelregler som finns och som gäller oss alla. 

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.