Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Foto: Erik Nylander / TT

”Riskerna på nätet är större för barn med NPF”

NPF · ”Vi måste förstå att barn med NPF liksom andra barn finns på nätet. De behöver möta kloka vuxna som stärker dem som medvetna medieanvändare, eller som – om de hamnar i olämpliga eller olagliga situationer på nätet – ger den hjälp som alla barn har rätt till”, skriver Anki Sandberg, Madelein Larsson-Wollnik och Karin Torgny.

Anki Sandberg
Förbundsordförande, Riksförbundet Attention
Madelein Larsson-Wollnik
Ordförande Attention Hisingen-Kungälv
Karin Torgny
Projektledare Nätkoll

I onsdags presenterade Attention rapporten Mer, oftare och längre tid. Så gör barn och unga med NPF på nätet. Vår enkätundersökning visar bl a att barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, spelar mer datorspel, är på nätet längre tid och råkar oftare ut för hot, mobbning och sexuella närmanden än andra barn.

Många träffar sällan eller aldrig kompisar utanför nätet, men det finns också de som får nya vänner på nätet.

Vi har länge anat – men inte vetat säkert. Med vår jämförande undersökning som utgår från Statens medieråds undersökningar kan vi konstatera att barn (13-16 år) med NPF är mer utsatta på nätet än andra barn.

Föräldrar har för oss beskrivit hur deras barn med NPF kränks och hamnar i dåliga sammanhang på nätet. De anser att barnen lämnar ut för mycket information om sig själva på nätet och fastnar i datorspelande.

Samtidigt visar rapporten att nätet också kan bryta en social isolering. Överlag oroar sig föräldrar till barn med diagnoser mer för nätet än andra föräldrar. Det var den oron som blev starten på Arvsfondsprojektet Nätkoll, som drivs av Attention Hisingen-Kungälv.

Vi måste förstå att barn med NPF liksom andra barn finns på nätet. För positiva upplevelser på nätet krävs förmåga att värdera information, förstå vem som är avsändare och också att kunna uttrycka sig själv. Just sådant kan vara bekymmersamt för barn med NPF.

De behöver möta kloka vuxna som stärker dem som medvetna medieanvändare, eller som – om de hamnar i olämpliga eller olagliga situationer på nätet – ger den hjälp som alla barn har rätt till.

Därför är det av största vikt att de verksamheter som ska stärka och skydda barn på nätet börjar uppmärksamma den särskilda utsattheten, menar Attention.

Målgruppen har hittills varit osynlig i rapporter och metodmaterial som rör ungas medieanvändning. Attentions enkätrapport bidrar med ny och viktig kunskap som kommer att ligga till grund för metodmaterial som ska tas fram i Nätkoll.

Men det räcker inte. Arbetet måste ske fortlöpande och på flera nivåer. Därför föreslår Attention:

  • Att Statens medieråd och andra berörda myndigheter får i uppdrag att särskilt uppmärksamma barn och unga med NPF i sina ordinarie undersökningar och även ta fram strategier för att motverka de risker som barn med NPF möter på nätet.
     
  • Att uppdraget bör omfatta att ta fram informations- och utbildningsmaterial som dels kan stödja föräldrar och personal i mötet med barn med NPF, dels kan ge barnen strategier för ta vara på de goda möjligheterna med nätet och samtidigt undvika negativa konsekvenser av nätanvändning.
     
  • Att Domstolsverket, Åklagarmyndigheten, Brottsoffermyndigheten och Polisen ges i uppdrag att genomföra kunskapslyft om internetrelaterad brottslighet för särskilt utsatta grupper.
     
  • Att brottsofferstödjande verksamheter som t ex Barnahus och brottsofferjourer ges kompetensutveckling för att bättre möta brottsutsatta barn, unga och vuxna med NPF.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.