Måndagen den 27:e augusti fick riksdagspartiernas ledare svara på frågor i Aftonbladets partiledardebatt. En fråga var den om huruvida innehav av narkotika till eget bruk borde avkriminaliseras?
Svaret från samtliga partiledare var nej.
Flera menade att narkotikapolitiken hade felat i många år, vilket också har varit ett av flera argument för att Norge nu vill avkriminalisera användning och innehav av narkotika för eget bruk.
Precis som i Norge fördes det i Sverige en liberal narkotikapolitik innan 70-talet.
Sedan dess har narkotikapolitiken dock blivit allt mer restriktiv.
I Sverige är dagens narkotikapolitik inriktad mot ett drogfritt samhälle. Politiken som förs idag påverkar drogberoende personer på ett negativt sätt, eftersom deras identitet som annorlunda cementeras.
Dessutom är det en grupp som redan har en sämre utgångspunkt i livet än genomsnittsbefolkningen.
I samband med den narkotikadebatt som nu pågår under valet i Sverige vill vi passa på och förklara några missförstånd som cirkulerat olika medier, men främst vill vi förklara skillnaderna på tre relevanta begrepp: depenalisering, legalisering och avkriminalisering.
Depenalisering innebär att användning, innehav och försäljning, förblir ett brott, men att andra påföljder än fängelse eller böter används.
Legalisering betyder att användning, innehav och försäljning av tidigare olagliga droger görs lagliga. Detta kan göras genom att till exempel etablera ett system motsvarande det för försäljning av alkohol eller läkemedel.
Avkriminalisering innebär att droger förblir olagliga, men att påföljden för innehav och användning flyttas från straff till det civilrättsliga. En person som blir tagen med mindre mängder – fortfarande olagliga droger – blir då inte listad i brottregistret.
Det Norge nu arbetar med är att avkriminalisera droger.
Norges hälsovårdsminister, Bent Høie, gick redan 2016 ut och argumenterade för att drogberoende personer borde få vård framför straff.
Efter det har flertalet andra partier i det norska Stortinget slutit upp för en liknande förändring.
Den norska regeringen har beslutat att innehav och användning av olagliga droger skall avkriminaliseras enligt ”Portugal-modellen”, som inkluderar så kallade interdisciplinära nämnder, dit polisen kan hänvisa personer som blivit gripna med olagliga droger.
Regeringen har i det avseendet utsett ett offentligt urval, ”Rusreformutvalget”, som ska utreda och förbereda avkriminaliseringen.
En av artikelförfattarna, Arctander, är medlem i urvalet.
Ett vanligt missförstånd är att fler människor blir beroende av droger när droger avkriminaliseras.
Forskning visar att detta inte stämmer.
Statistik hämtad från Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (EMCDDA) visar att antalet narkotikaberoende inte alls har ökat efter Portugals avkriminalisering av droger 2001.
Missförståndet kan komma sig av att samma statistik presenterade tal för ”om du har använt någon gång i livet”, ett tal som ökade lite mellan 2001 och 2007, men som senare har avtagit.
Dessutom har mängden problematisk användning av droger reducerats signifikant. Även stigmat av drogberoende har minskat år efter år.
En annan missuppfattning är att antalet drogutlösta överdoser ökar. Det saknas nämligen belägg för att en sådan länk existerar.
Vi har granskat resultaten från relevanta studier av avkriminialiseringsreformen i Portugal, och kommer till samma slutsats som direktören i direktoratet för narkotika i Portugal, João Goulão.
Avkriminaliseringen kan ha bidragit till att stigman relaterad till drogberoende har minskat, medan utveckling av offentliga tjänster har reducerat spridningen av infektionssjukdomar och drogutlösta överdoser.
Narkotikadebatten är i stor utsträckning byggd på polariserade påståenden: på den ena sidan menar man att avkriminalisering leder till ökat narkotikamissbruk, och på den andra hävdas det att avkriminaliseringen kan lösa alla problem för drogberoende personer.
Det saknas belägg för båda påståenden.
Med tanke på de erfarenheter som vi har från Portugal och kunskapen som visar att avkriminalisering inte leder till ökat narkotikamissbruk bland befolkningen, så menar vi att etisk hänsyn nu måste läggas som grund när avkriminalisering diskuteras.
Och därför borde Sverige nu följa Norges exempel