SVT:s granskning av socialtjänstens hantering av barnärenden visar på upprörande brister. Tyvärr är resultatet inte förvånande.
Hög arbetsbelastning och obalans mellan krav och resurser har lett till brist på erfarna medarbetare.
Många kommuner har påbörjat ett arbete för att förbättra arbetsvillkoren och få stopp på personalkarusellen, men det går för långsamt.
Som ordförande i det förbund som organiserar merparten av landets socialsekreterare känner jag igen mig i den bild som SVT förmedlar.
Det absolut svåraste arbetet som finns i socialtjänsten, att bedöma om barn ska skiljas från sina föräldrar, hamnar alltför ofta i knät på unga, nyutexaminerade socionomer.
Bakgrunden är en extremt hög arbetsbelastning, med ständigt fler och mer komplicerade ärenden, som enligt en rapport nyligen från Arbetsmiljöverket har lett till ”en uppseendeväckande hög personalomsättning”.
Mönstret går igen i kommun efter kommun: erfarna medarbetare slutar och ersätts av unga med kort eller ingen erfarenhet av yrket.
Akademikerförbundet SSR ställer krav på åtgärder som kan sätta stopp för personalflykten.
Det handlar bland annat om minskad arbetsbelastning, en genomtänkt introduktion för nyanställda, införandet av specialistsocionomtjänster och en lönestruktur som premierar erfarenhet. Det är också viktigt att slå vakt om den behörighetsreglering som finns för myndighetsutövning av barn och unga, där kravet är socionomexamen eller annan relevant examen.
Det är tydligt i SVT:s granskning att det finns olika skäl till att barn drabbas när socialtjänsten dröjer med att agera. I nästan en tredjedel av fallen hänvisar kommunerna till kompetensbrist eller brist på rutiner.
Min bild är att det kan finnas bra rutiner på pappret, men i personalgrupper där personer försvinner och kommer till varje månad är det svårt att både upprätta nya rutiner och implementera de som finns.
Jag har träffat många nyutexaminerade socionomer som lämnats ensamma med otroligt svåra ärenden på första jobbet. Det är oacceptabelt både för de barn som borde få socialtjänstens stöd och för den som ska försöka sätta sig in i jobbet som socialsekreterare.
Nyanställda måste ges en gedigen introduktion i yrket av erfarna socialsekreterare som får tid för att kunna göra detta. För att utvecklas i yrket måste man också kunna vidareutbilda sig och få tid att omsätta utbildningen i det praktiska arbetet.
Det krävs också att man kan höja sin lön utan att behöva byta arbetsgivare.
Medvetandet om behovet av satsningar på socialtjänsten har ökat och en del resurstillskott har kommit på både kommun- och regeringsnivå. Det är utmärkt, men socialtjänsten är fortfarande underfinansierad i förhållande till det omfattande uppdraget.
SVT:s granskning visar att det finns stora behov av förbättringar. Barnperspektivet måste stärkas. Det får inte hända att barn som far illa inte får den hjälp de behöver.
Den sociala barn- och ungdomsvården måste prioriteras så att socialtjänsten kan bemannas med socialsekreterare och chefer med rätt kompetens och förutsättningar för att kunna göra ett bra jobb.
