Debattinlägg

Bättre underhåll av järnvägen enda sättet att klara snökaoset

Publicerad

OPINION · Vänsterpartiets Lars Ohly om SJ och den sjunkande temperaturen:

TÅGKAOS ”Förra vintern var inte första gången tågen stod stilla när det blev kallt. När minusgraderna samlas till massmöte står inte järnvägen pall. Så måste det inte vara.” Det skriver Vänsterpartiets Lars Ohly.

Förra vintern var inte första gången tågen stod stilla när det blev kallt. När minusgraderna samlas till massmöte står inte järnvägen pall. Så måste det inte vara. Med ökat underhåll och nya satsningar på befintliga spår och nya banor skulle vi kunna skapa Europas modernaste järnvägsnät och minimera trafikstörningarna.

Men regeringen vill gå en annan väg. De vill avreglera och stycka upp vårt sammanhållna järnvägssystem genom att ta bort SJ:s ensamrätt att trafikera stambanorna. Regeringen vill stärka privata storföretags rätt att etablera sig på marknaden och tjäna pengar på tågtrafik. Vi vänsterpartister tycker att det är viktigare att bygga fler spår, underhålla befintliga spår bättre och göra det enklare för resenärer att välja tåget framför bilen eller flyget.

Det ska vara lätt och smidigt att byta mellan linjer och få information om avgångstider från en och samma källa. Reskostnaderna ska vara enkla att ta reda på och förstå. Järnväg är ett klimatsmart sätt att resa men kräver stabilitet och pålitlighet för att vara effektivt och attraktivt.

Den som reser är i första hand inte intresserad av vem som kör tågen utan att trafiken fungerar, är billig och bekväm. Men sådan järnvägstrafik blir svårare om det snäva vinstintresset ska styra samhällspolitiskt viktiga områden. Jag som reser vill kunna beställa en resa från start till mål, inte uppdelat på flera olika operatörer.

Vänsterpartiet har drivit kravet på en sammanhållen järnväg för att det gynnar miljön och resenärerna. Avreglering, bolagisering och konkurrensutsättning tvingar fram stora förändringar och försämringar inom järnvägstrafiken. Det är inte rätt väg att gå om man vill sätta resenären i centrum.

I grunden handlar avregleringar om att minska demokratin. Om infrastruktur och andra samhällsviktiga funktioner styrs av oss tillsammans så sker det under demokratisk kontroll och är därmed möjligt att påverka. Om privat ägd infrastruktur ökar så minskar allas möjlighet att styra genom demokratiska val. Men avregleringar försvårar också möjligheten att öka andelen kollektivresande, eftersom den snäva lönsamheten blir överordnad i en konkurrensutsatt verksamhet. Detta går direkt mot samhällets intresse av att fler åker kollektivt av både sociala och miljömässiga skäl. En förbättrad kollektivtrafik stärker både jämlikheten och jämställdheten.

Det finns nu en stor risk att regeringens avregleringsiver leder till att företag plockar russinen ur kakan och överlämnar allt icke-kommersiellt till samhället. Det skulle medföra ökade utgifter för skattebetalarna för olönsam trafik samtidigt som våra möjligheter att få tillgång till vinsterna från lönsamma järnvägslinjer minskade. Då blir det svårare att bedriva kollektivtrafik och därmed riskerar utbudet att minska på ställen med redan svag andel kollektivtrafiksresande. Med ett sammanhållet system kan de lönsamma sträckorna istället bidra till att även olönsamma sträckor utvecklas.

Det finns en mytbildning kring konkurrens; att den automatiskt leder till lägre priser. I den statliga utredningen SOU 2005:4 visas exempel på det motsatta, det vill säga att det blivit dyrare efter det att man avreglerat en marknad. Det här gäller för post-, el, flyg- och taximarknaderna. Ingenting tyder på att det skulle bli annorlunda vad gäller tågen. Privata företag har till uppgift att skapa vinst till sina ägare och ett privat företag kommer därför självklart att sätta biljettpriserna så att intäkterna optimeras.

Svenska resenärer måste kunna lita på att järnvägstrafiken fungerar och är tillförlitlig om man vill ta sig till och från jobbet, skolan eller mormor. Annars blir det svårt att få fler att resa kollektivt, vilket är helt nödvändigt ur många aspekter, inte minst ur klimatsynpunkt. Staten har ett ansvar att stärka resenärernas rättigheter inom kollektivtrafiken och bör inte lämna över det ansvaret till privata företag. Det betyder inte att allt fungerar bra i dag. Det vet vi att det inte gör. SJ är inte ett företag som idag lyssnar på resenärerna eller personalen, SJ är inte ett företag som agerar för att stärka kollektivtrafiken, SJ är inte ett företag som tar ansvar för sitt eget underhåll av lok, vagnar och tåg.

När dessutom underhållet av spår och signaler är eftersatt leder det till förseningar och trafikstörningar. En kall vinter kommer att innebära nya påfrestningar så länge inte SJ börjar drivas samhällsekonomiskt effektivt. För att det ska bli verklighet krävs dels väsentligt mer pengar till nya järnvägar och underhåll av befintliga spår. Men det krävs också att SJ byter strategi från snävt företagsekonomiskt lönsamhetstänkande till ett seriöst ansvarstagande för den spårburna kollektivtrafiken och miljön. Det avkastningskrav som säger att SJ varje år ska leverera in en större vinst till staten leder till felprioriteringar och sämre kollektivtrafik.

Tyvärr vann inte järnvägspartierna valet, det gjorde de som vill avreglera, sälja ut och satsa mer på vägar och bilar. Men med en stark opinion mot avregleringens effekter bör vi kunna påverka så att järnväg tar den plats i trafikpolitiken som den borde göra – det minst miljöbelastande, minst bullriga och minst olycksdrabbade sättet att transportera gods och personer.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.