Bild ur Uppdrag Gransknings reportage ”Tranståget och tonårstjejerna”. Artikelförfattaren betonar att huvuddelen av dem som fått könskorrigerande vård fått ett bättre liv efteråt. Foto: SVT
Debattinlägg

”Behandling av transbarn med könsdysfori minskar självmorden”

”Den stora andelen av dem som genomgått könskorrigerande vård har tvärtom fått hjälp att leva ett bättre liv. Många av dessa var tidigare självmordsbenägna”, skriver Sara Bystam.

Om debattören

Sara Bystam
Ordförande, FPES – Full Personality Expression Sweden

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

FPES har mer än 50 års erfarenhet av transfrågor. Vi arbetar för alla transpersoners rättigheter och vet vad det innebär att tillhöra en marginaliserad grupp.

Vi anser att Uppdrag Gransknings ”Tranståget och tonårstjejerna” som sändes den 3 april är ensidigt. Det fokuserar på en liten del av de transsexulla som får vård, de som ångrat sig.

Den stora andelen av dem som genomgått könskorrigerande vård har tvärtom fått hjälp att leva ett bättre liv. Många av dessa var tidigare självmordsbenägna.

Det är viktigt att framhålla att alla könsidentitetsutredningar inom transvården är individuella och kan ge olika resultat.

I vissa fall slutar utredningen med att man kommer fram till att det inte fanns könsdysfori utan något annat och då blir det fråga om en annan behandling. Oavsett resultatet så ökar välmåendet i gruppen avsevärt.

Den mest kontroversiella delen i Uppdrag Gransknings program, den om den stora ökningen av könsdysfori hos yngre tonårsflickor, har gett upphov till kommentarer av de mest skilda slag.

Generaliseringar och negativt färgat ordval har vunnit spridning. Detta är beklagligt. Det finns en del tveksamheter i faktaunderlaget för avsnittet. Statens medicinsk-etiska råd (Smer) har beslutat ta upp frågan om ökningen av könsdysfori hos barn och ungdomar, vilket FPES hälsar med tillfredsställelse.

Det är givetvis tragiskt när någon ångrar sig och stödet till dem som gör det måste vara tillräckligt för att deras psykiska välmående skall förbättras. Detta gäller oavsett vilken vård det handlar om. Men annars ifrågasätts inte vårdinsatser som räddar liv, utan man gläds över var och en som kan räddas.

Behandlingen av transbarn med könsdysfori sänker kraftigt suicidbenägenheten i denna grupp. Vi vet att den är högre hos dessa barn och ungdomar i jämförelse med andra jämnåriga.

Ingen vill att siffran ska öka igen på grund av förhastade åtgärder efter det att enstaka individer ångrat sina tidigare beslut. Ett positivt behandlingsresultat i 98 – 99 procent av fallen är oerhört bra i alla vårdsammanhang.

Det är vår förhoppning att Uppdrag Gransknings program leder till en sansad debatt byggd på fakta om transpersoners livsvillkor.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.