Varje år görs över tolv miljoner utlandsresor från Sverige och många är semesterresor. På utlandsresan ökar risken att komma i kontakt med stulna kulturföremål.

På semestern vill vi ofta ta det lugnt och få en paus från vardagen. Det är därför lätt hänt att vi utomlands gör sådant som vi inte skulle göra hemma.

Ett stående inslag på många resmål är souvenirförsäljare. Och visst kan vi vilja ha ett minne med oss hem, kanske en kopia av ett kulturföremål?

Ibland erbjuds vi också den äkta varan; ett smycke, ett keramikföremål, eller kanske en vacker liten figurin? I stundens hetta kan det vara lätt att utan närmare eftertanke få ingivelsen: ”vilket kap, den köper jag!”,

Här gäller det att se upp. Globalt är illegal handel med kulturföremål en storindustri som omsätter miljardbelopp, inte sällan kopplat till grov brottslighet av olika slag.

De senaste 20 åren har till exempel kulturföremål från krigets Irak spridits över världen. Situationen har förvärrats i och med inbördeskrigen i Syrien och Libyen. Krigförande parter handlar med stulna och plundrade kulturföremål för att finansiera fortsatt krigföring.

Varje utlandsresenär har ett eget ansvar att inte bidra till den illegala handeln som stödjer internationell brottslighet, i värsta fall terrorstämplade och krigförande organisationer.

Den internationella museiorganisationen ICOM har tagit fram ”röda listor” på föremål från Syrien, Irak och Libyen; bruksföremål, figuriner eller mynt plundrade från fornminnen eller stulna från museer.

Äldre kulturföremål ska aldrig köpas utan fullständig dokumentation av föremålets ursprung och som regel krävs det även utförseltillstånd.

Det är viktigt att förstå att dokumentförfalskning sorgligt nog utgör ytterligare en gren på den illegala handelns träd. Försäljning av kopior eller äkta kulturföremål med falska dokument är globala företeelser och pågår i många länder.

I Sverige, liksom i många andra länder, är kulturarvsbrott allvarliga. Den som köper eller säljer kulturföremål som tagits in olagligt i landet, och i strid med ursprungslandets lagstiftning, kan dömas till böter eller fängelse.

Det samma gäller för den som avsiktligt förpackar, transporterar, förvarar, döljer eller bearbetar sådana kulturföremål. Många länder har ännu hårdare lagar och det finns exempel på intet ont anande resenärer som dömts till kännbara straff utomlands för försök till utförsel av vad som visat sig vara stulna kulturföremål.

Om du blir erbjuden misstänkta föremål bör du avstå från att köpa och i stället kontakta polisens Nationella Operativa avdelning som har fått utökade resurser och hanterar kulturarvsbrott.

I Syrien har IS/Daesh pressats tillbaka på flera fronter och FN-organet Unesco agerar för att inventera skadorna på kulturarvet och finna metoder för att skydda kulturarvet i framtiden. Men varken Unesco eller någon annan kan skydda kulturarvet om inte medvetenheten hos allmänheten höjs och leder till minskad efterfrågan på kulturföremål.

Som enskild resenär kan du ta ansvar för kulturarvet genom att inte falla för frestelsen att köpa kulturföremål av misstänkt ursprung. Stryper vi efterfrågan, så stryper vi också drivkrafterna bakom.