I dag dog fotbollspelaren Klas Ingesson. Enligt uppgifter i massmedia så dog han i myelom – blodcancer.
Myelom drabbar cirka 600 personer i Sverige varje år. Den är därmed den näst vanligaste blodcancern. De flesta som drabbas är äldre, medianåldern vid insjuknande år cirka 70 år och en tredjedel är äldre än 80 år.
Dock drabbas också medelålders personer medan det är extremt sällsynt att riktigt unga människor drabbas. Det finns inga säkra bakomliggande orsaker till sjukdomen. Risken att drabbas beror inte på hur man levt, den är inte smittsam och det finns inga starka ärftlighetsfaktorer.
Oftast är patienten helt ensam i sin släkt om att ha den.
Liksom andra blodtumörsjukdomar kan den medföra försämrade blodvärden men det som gör den speciell är att den också kan ge upphov till skelettskador. Myelom är fortfarande i stort sett helt obotlig men stora framsteg avseende behandlingsresultat har gjorts de senaste 20 åren.
Under 1990-talet började man behandla sjukdomen med mycket höga doser cellgift, så kallad autolog stamcellstransplantation, vilket idag är standardbehandling till patienter under 65 år.
En mer ovanlig behandlingsform är att man får stamceller från en annan individ alltså en ”riktig” stamcellstransplantation.
Det är en behandling som har potential att bota patienten men den kan också medföra mycket biverkningar och den kan vara farlig. Vidare så har flera helt nya läkemedel introducerats under senare vilket spelat stor roll för överlevnaden. Prognosen vid sjukdomen varierar kraftigt mellan patienter.
För någon som insjuknar idag förväntas överlevnaden vara flera år men en liten del av patienterna dör inom bara ett par år. Samtidigt finns en grupp patienter som 10 år efter diagnos inte visar upp tecken på aktiv sjukdom.
När man läser sammanställningar om överlevnad vid myelom är det viktigt att tänka på att de flesta patienterna har hög ålder vid diagnos och därmed kortare förväntad återstående livslängd.
Forskningen inom området är mycket omfattande, dels för att detta fortsatt är en allvarlig sjukdom men också för att stora och inspirerande framsteg gjorts.
Det gör att man räknar med att åtskilliga nya läkemedel kommer inom de närmsta åren. Ännu så har inga läkemedel i kliniska tester visat potential att kunna bota patienter utan den utveckling man räknar med är att sjukdomen alltmer skall kunna hållas i en lugn kronisk fas och att andelen med patienter som lever sina liv i stort sett som vanligt ökar påtagligt.
Tester med nya läkemedel mot myelom pågår på många sjukhus i Sverige.
Ett problem som myelomsjukdomen delar med många andra tumörsjukdomar är att de nya läkemedlen ofta är mycket dyra. Månadskostnader som motsvarar en läkarlön är inte ovanliga.
Eftersom vi i Sverige har ett system där läkemedelskostnaden förs ner till enskild klinik kan dessa kostnadsbekymmer hamna i knät direkt på behandlande läkare som i stort sett kan välja att behandla en patient mot att en kollega får sluta.
För att underlätta introduktionen av nya dyra läkemedel för idag läkemedelsföretagen enskilda förhandlingar med enskilda landsting. Resultaten från dessa förhandlingar är inte offentliga.
För att tillgodose att patienter som drabbats av myelom i Sverige också fortsatt skall kunna dra nytta av den snabba utvecklingen inom forskningen behöver vi en offentlig part som för ordentliga förhandlingar med läkemedelsbolagen för hela landet.
Om man kommer fram till ett pris som uppfattas som rimligt av den offentliga sjukvården måste systemet också fungera så att ekonomin på en enskild klinik inte blir avgörande för vilken behandling som väljs, utan att bästa behandling kan ges till alla.