Riksdagens tvärpolitiska grupp (SRHR),”Frågan om sexuellt våld i konflikt har länge varit tabubelagd och det var inte länge sedan den sågs som en “oundviklig” biprodukt av krig.” Foto: Mattias Ahlm/Sveriges Radio
Debattinlägg

”Bra att Musikhjälpen belyser brott mot mänskligheten”

Uppdaterad
Publicerad

DEBATTINLÄGG · ”Våldtäkt, sexuell tortyr och en rad andra sexuella övergrepp pågår i konflikt och postkonfliktområden över hela världen. Syrien, Uganda, Sudan, DR Kongo är några allvarligt drabbade områden – men listan kan göras mycket längre”, skriver debattörerna.

Temat för årets Musikhjälpen är sexuellt våld i krig och konflikt. Insamlingen startar idag till förmån för överlevare av våld och till förebyggande arbete.

Vi, riksdagens tvärpolitiska grupp för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR), välkomnar att Musikhjälpen väljer att belysa detta tabubelagda brott mot mänskligheten.

Svenska aktörer, inklusive regeringen och olika civilsamhällsorganisationer, har länge spelat en viktig roll när det kommer till att lyfta frågan om sexuellt våld i konflikt på den globala dagordningen.

Det är avgörande att Sveriges regering nu fortsätter att bidra till breda lösningar, där tabun bryts och överlevare sätts i centrum.

Våldtäkt, sexuell tortyr och en rad andra sexuella övergrepp pågår i konflikt och postkonfliktområden över hela världen. Syrien, Uganda, Sudan, DR Kongo är några allvarligt drabbade områden – men listan kan göras mycket längre.

Frågan om sexuellt våld i konflikt har länge varit tabubelagd och det var inte länge sedan den sågs som en “oundviklig” biprodukt av krig.

Flertalet FN-resolutioner och rättsfall har sedan dess slagit fast att detta är ett brott mot de mänskliga rättigheterna.

En särskilt viktig händelse för erkännandet av problemet var när Nadia Murad och Denis Mukwege förra året tilldelades Nobels fredspris för deras kamp för att stoppa det sexuella våldet mot kvinnor i väpnade konflikter

Sexuellt våld kan i en konflikt användas som ett vapen i syfte att förnedra, kränka, och trasa sönder en annan människa. Det kan också vara en del av en terrorhandling.

Systematiska våldtäkter av kvinnor och flickor kan användas för att tvinga en befolkning att flytta, för att ta över mark och ägodelar, eller som en strategi för omfattande etnisk rensning.

FN beräknar att en halv miljon kvinnor och flickor utsattes för våldtäkter och övergrepp under folkmordet i Rwanda 1994.

Det är viktigt att komma ihåg att sexuellt våld även ökar bland lokalbefolkning under, och efter en väpnad konflikt. Det är i sig kopplat till konfliktens generella normalisering av våld.

För dem som överlever våldet väntar nästa kränkning. De lämnas ofta utan någon som helst hjälp och med livslånga fysiska och psykiska skador.

För flickor och kvinnor är framtvingade graviditeter en konsekvens, och ofta saknas tillgång till säkra aborter.

Inte sällan drabbas överlevare hårt av stigma och andra straff från omgivningen till exempel social isolering, svårigheter att återgå till sitt jobb, bli lämnad av sina man – eller tvingas gifta sig med sin förövare. Vård och stöd till barn som utsätts för sexuellt våld är i princip obefintligt.

Kvinnor och flickor är särskilt drabbade av sexuellt våld i konflikt och det är oftast män som är förövare. Men alla människor i alla åldrar och av alla könsidentiteter kan utsättas.

I en rapport från 2017 visar UNHCR hur sexuellt våld drabbar tonårspojkar och män i fängelser och interneringsläger i Syrien. Rapporten beskriver också HBTQ-personers särskilda utsatthet för sexuellt våld.

Övergrepp och våldtäkt fortgår alltså i full skala. Varje dag och över hela världen.

Ett stort problem är att det finns länder som i FN aktivt verkar för att få bort sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) från dagordningen när man talar om sexuellt våld i konflikt.

Trots att detta våld, precis som allt sexuellt våld, handlar om kränkningar av kvinnors sexualitet och sexuella rättigheter. Det är själva kärnan av det sexuella våldet.

Det var ett stort svek alla mot överlevare när Trump administrationen i våras blockerade ett förslag i FN:s säkerhetsråd som handlade om att ge överlevare tillgång till SRHR.

I praktiken betyder detta att överlevare förvägras tillgång till sexuell och reproduktiv information och hälsovård – inklusive säkra aborter.

De flesta experter är eniga om att förekomsten av sexuellt våld bäst motverkas genom att adressera dess grundorsaker: jämställdhet inklusive djupt rotade och skadliga normer och attityder kring kvinnors och mäns sexualitet.

Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, inklusive rätten att skyddas mot sexuellt våld och stöd till överlevare, måste integreras i alla humanitära insatser.

Det är i nuläget inte en självklarhet för humanitära aktörer. Stödet till överlevare måste alltid sätta individen i centrum och se till helheten.

Det handlar om stöd i läkandet av fysiska och psykiska skador men det handlar också om att ställa förövare till svars och förändra kulturer av straffrihet. Det kräver att hela rättssystemet stärks.

På alla nivåer måste överlevare ha en central roll när det kommer till att forma effektiva och hållbara lösningar

Som en viktig del av arbetet för allas rätt till sexuell- och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) kommer vi- riksdagens tvärpolitiska SRHR-grupp – att verka för att sexuellt våld i konflikt stannar kvar på den internationella dagordningen.

Vi menar att Sveriges regering kan spela en fortsatt viktig roll genom att på global nivå bidra till helhetslösningar på problemet. Sexuellt våld i konflikt kräver mångfasetterade och förebyggande insatser som även tar hänsyn till djupt rotade normer kring människors sexualitet. Sverige kan i FN och EU fortsätta verka för att människors sexuella rättigheter ses som en central del av kampen mot sexuellt våld, och motverka de krafter som vill radera sexuella rättigheter från agendan.

Sara Heikkinen Breitholtz, Riksdagsledamot (S), Ordförande

Désirée Pethrus, Riksdagsledamot (KD), Vice ordförande

Janine Alm Eriksson, Riksdagsledamot  (MP)

Magdalena Schröder, Riksdagsledamot (M)

Yasmine Posio, Riksdagsledamot  (V)

Juno Blom, Riksdagsledamot (L)

Annika Qarlsson, Riksdagsledamot (C)

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.