Konsumenter har rätt att få veta hur det ser ut i svensk kycklingindustri.
Visst har Jenny Andersson från Svensk Fågel rätt i när hon på SVT Opinion skriver att Djurens Rätt arbetar för att minska köttkonsumtionen, det är ingen hemlighet.
Men förutom det arbetar vi för bättre villkor för djuren i livsmedelsindustrin, både i Sverige och övriga världen.
Det är viktigt att arbeta både för bättre djurskydd och för minskad köttkonsumtion eftersom den höga köttkonsumtionen i dag är ett av skälen till att djuren har det så dåligt.
Svensk Fågel tycker dock att det är bra nog som det är.
Vi håller inte med.
Kampanjen som Djurens Rätt lanserat har som syfte att visa vad som pågår i kycklingindustrin, och att det inte är bra nog här i Sverige.
Det kommer inte att leda till att fler väljer importerat kött, tvärtom väljer medvetna personer snarare bort köttet helt eller väljer att äta mindre kött.
Medvetna konsumenter ställer högre krav och det är extra viktigt när de dåliga valen påverkar både djuren och klimatet negativt.
Kyckling har lägre klimatutsläpp än annat kött, men inte lika låga som om du äter vego, och det finns en allvarlig etisk dimension med ett omfattande djurlidande i kycklingproduktionen.
Svensk Fågel beskriver att deras kycklingar får leva i stora luftiga stallar med fri tillgång till foder och vatten.
Det låter fint, men den som sett bilder från svensk kycklinguppfödning kan nog hålla med om att det inte är riktigt så fint i verkligheten. Att kycklingarna har luft, mat och vatten är inte en förmån, det är krav enligt svensk djurskyddslag.
Kycklingar lever idag tiotusentals individer i samma stall, på mindre yta per individ än vad värphönor i bur har. De har fler behov än bara luft, mat och vatten.
De har behov av att födosöka och undersöka sin omgivning, att sandbada, att sitta högt upp på natten, att kunna sova utan att bli störda, att ha tillräckligt med ljus för att kunna se sin omgivning, att kunna lära sig saker av sin mamma och så vidare.
Alla de här kriterierna går inte att implementera i en industriell djurhållning i fabriksliknande miljöer.
Men det som går att förbättra har vi tillsammans med andra djurskyddsorganisationer, med grund i forskningsstudier, kommit fram till som kriterier i International Broiler ASK.
Framförallt ska enbart mer långsamväxande raser användas för att minska hälsoproblemen i dagens kycklingindustri. International Broiler ASK är det minsta som kan göras för kycklingarna.
Idag hålls kycklingar på ett sådant sätt att bädden av halm, flis eller spån snabbt blir brun av all avföring som så många kycklingar bidrar med vilket ger flertalet kycklingar frätskador på fötterna.
Det ger inte heller kycklingarna samma möjlighet att sandbada eftersom själva syftet med sandbadning är att rengöra sin fjäderdräkt.
Sverige har inte längre världens tuffaste djurskyddslagstiftning, och även om vi skulle ha haft det är dagens situation för kycklingarna inte tillräckligt bra.
Att jämföra sig med de som är sämre gör inte att Sverige automatiskt blir bra.
Flera länder har en större andel kycklingar som föds upp på andra sätt, till exempel är en tredjedel av alla kycklingar i Nederländerna mer långsamväxande än i Sverige.
Djurens Rätts kampanj ”99 miljoner” syftar till att den vanliga konsumenten ska bli medveten om vad som döljer sig bakom de stängda dörrarna till kycklingfabriken och för att villkoren för djuren ska bli bättre.