Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

”Cannabis är inte ett läkemedel”

Foto: Nathan Denette

OPINION · ”Den medicinska cannabisen har ännu inte kvalificerat sig som fullvärdigt läkemedel och även om vi ser positivt på att Läkemedelverkets beslut kunnat bemöta behövande så är det troligen en lång väg kvar innan effektiva cannabis-baserade läkemedel bedöms vara ett generellt behandlingsalternativ i Sverige”, skriver Fred Nyberg.

Fred Nyberg
Professor; koordinator för Uppsala universitets forum för forskning om läkemedels och drogberoende (U-FOLD).

Frågan om den medicinska användbarheten av cannabis har åter kommit i fokus.

Nu handlar det om att Läkemedelsverket på läkares inrådan gett dispens för personer som lider av nervsmärtor att under tre månader behandlas med en medicinskt aktiv blandning som utvunnits ur naturlig cannabis.

Helt klart måste man inse att när, som det uppges, inget annat hjälper så motiverar det läkemedelsverkets beslut som också innebär att noga följa och kontrollera behandlingsproceduren.

Medicinska effekter:

Det finns många som drabbats av olika sjukdomstillstånd där man noterat att medicinsk cannabis kan lindra symtomen.

Det handlar framförallt om neuropatisk smärta, migrän, muskelspasm och multipel scleros (MS) men också illamående och aptitlöshet. Då är det den aktiva substansen THC (delta-9-tetra-hydrocannabinol) som är verksam.

THC påverkar signalvägar i hjärnan som kontrollerar kognition, motorik och smärta men även psykologiska upplevelser av både välbehag och obehag. Detta leder till att cannabis kan ge upphov till både önskade och oönskade effekter. 

Effekter och biverkningar:

Bland de önskade effekterna finns stillande av kronisk smärta men också eufori och rogivande, som också bidrar till ett dämpande av symtomen. Bland oönskade effekter märks försämrad koordination & motorik, försämrad kognition, psykos-risk och depression samt risk för beroende.

Dessa sidoeffekter är väl bekräftade i den vetenskapliga litteraturen och nu även med modern hjärnavbildningsanalys.

Cannabis är inte ett läkemedel:

Medicinsk cannabis har aldrig nått upp till de krav som Läkemedelsverket i Sverige och dess motsvarighet i USA (FDA) ställer på ett läkemedel: den medicinska effekten ska kunna tillföras en enskild substans, som passerar toxicitets-tester och kliniska prövningar på människa, s k fas 1-3 studier.

De medicinska fördelarna hos cannabis har i generellt hänseende hittills inte kunnat överträffa bieffekterna.

Det finns mer i än THC:

Förutom THC finns i cannabis även CBD (cannabidiol) som dämpar negativa effekter av THC och kan hjälpa mot t ex epilepsi. THC omvandlas i kroppen till CBN (cannabinol) som också är psykoaktiv.

Den cannabis-beredning som Läkemedelsverket tagit ställning är Bediol och innehåller alla dessa substanser (5% THC; 6% CBD; 1.0% CBN). Den framställs av det holländska företaget Bedrocan, som även exporterar substansen till andra europeiska länder, vars medborgare beviljats licens. 

Jämför med USA:

Den medicinska marijuanan som erhålls vid apotek i USA mot uppvisande av ett s k ”Medical card” fås på rekommendation av läkare, vanligtvis på grund av smärta.

Denna medicin kan innehålla en THC-halt som är mycket högre en den som finns i  bediol. Detta indikerar mindre risk med bediol, som även innehåller CBD.

Om bediolen dessutom inmundigas istället för att den röks så har man ytterligare en faktor som kan reducera oönskade bieffekter. Att Läkemedelsverket satt tre månader som gräns för dispensen betyder att man vill kunna se tydliga effekter innan man går vidare.

De unga är mest sårbara:

När man berör negativa effekter av cannabis så handlar det framförallt om de som börjar röka frekvent i de yngre tonåren, då viktiga delar av hjärnan (associerade med omdöme, risktagande och psykosocial mognad i övrigt) inte är färdigutvecklade.

Man löper större risk att hämma utvecklingen av sin kognitiva kapacitet och framförallt att hamna i ett beroende. Därför är det viktigt att användning av cannabisprodukter i medicinskt syfte inte får bli en signal till unga att cannabisrökning fördenskull är ofarlig.

Många av de som förespråkar legalisering av narkotika använder detta som argument och självklart finns risken att Läkemedelsverkets beslut kan användas av cannabislobbyn.

Vi bör ha kontroll:

Vi har tillräckligt många narkotikaklassade eller icke narkotikaklassade läkemedel som på sikt visat sig vara förödande för användarna. Många läkemedel har därför också dragits in och här finns också en förklaring till att man har rigorösa restriktioner.

Den medicinska cannabisen har ännu inte kvalificerat sig som fullvärdigt läkemedel och även om vi ser positivt på att Läkemedelverkets beslut kunnat bemöta behövande så är det troligen en lång väg kvar innan effektiva cannabis-baserade läkemedel bedöms vara ett generellt behandlingsalternativ i Sverige. 

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.

cannabis som medicin

Mer i ämnet