Ungdomar som gått särskola i gymnasiet står långt utanför arbetsmarknaden och är helt utestängda från att komma in på högskola, universitet och yrkeshögskola på grund av ogiltiga betyg och stigmatisering.
Regeringen måste se över särskolereformen på gymnasienivå för att stoppa utanförskapet.
När jag pluggade i särskolan 2007-2014 fick jag ingen hjälp alls av lärarna under lektionstid. Jag fick heller ingen hjälp när det gällde min framtid med jobb och utbildning.
Som särskoleelev blev jag också utsatt för mobbing av elever från den vanliga skolan. Det gick så långt att jag var nära på att ta livet av mig.
Särskolan innebär för flertalet elever ett helt liv i särställning.
Ofta går man från skolan till en tillvaro som förtidspensionär i unga år och, i bästa fall, till någon sysselsättning inom Samhall eller daglig verksamhet av annat slag.
Det är inget fel med daglig verksamhet eller Samhall men jag tycker inte man kan neka funktionshindrade högskole- eller universitetsutbildningar.
Forskningsrapporter från Högskolan i Halmstad visar att bara en av fem särskoleelever har ett jobb på den vanliga arbetsmarknaden. Var fjärde har ingen sysselsättning alls – de varken studerar, har jobb eller finns i daglig verksamhet.
Samhället och vissa kommuner i landet har svikit unga vuxna med funktionsnedsättning, genom att gymnasiesärskolorna i landet inte hjälper eleverna att få ett jobb eller en utbildning efter gymnasiestudierna.
Jag har några förslag till den nya gymnasieutredningen, som ska komma med sitt slutbetänkande i oktober.
- Ersätt SÄR i särskolan med ett trevligt namn, till exempel lärskolan. Många elever stämplas för att det står SÄR på CV eller slutbetyg.
- Arbetsförmedlingen, Socialtjänsten, fackliga organisationer med flera måste samverka, så att personer med funktionsnedsättning får stöd till anställning på arbetsmarknaden, istället för obetald sysselsättning.
- Landets högskolor, universitet och yrkeshögskolor måste starta specialutbildningar som är anpassade till funktionshindrade. Utbildningarna ska vara berättigade till studiemedel från CSN eller aktivitetsersättning från Försäkringskassan.
- Gymnasieskolorna ska hjälpa eleverna ut på olika praktikplatser under så gott som under hela gymnasietiden. Skolan ska också hjälpa eleverna att får ut dem på arbete efter gymnasiestudierna.
- Inför fast månadslön och anställningstrygghet för personer som jobbar med daglig verksamhet. Dagliga verksamheter ska inte vara skyddade verkstäder, där anställda jobbar gratis.
Det är viktigt att eleverna får ett jobb efter skolan. Det handlar om lön, att få en ekonomi att kunna försörja sig med och att få kontakter från arbetsgivarna att knyta till sig för framtida jobb.
Särskoleelevernas drömmar ska inte krossas av att de inte kan jobba eller studera vidare efter särskolan.