När flera svenska studier visar att koncentrationssvårigheter är det dominerande problemet i skolan är det hög tid att agera. När barnen tillbringar långa dagar framför tvådimensionella skärmar där det hela tiden händer saker som ska ge snabba kickar, men där inget händer i barnens egna tankeverksamhet, blir situationen än mer alarmerande. Därför föreslår vi nu schack i skolundervisningen. Inget händer på ytan, allt sker i tankens värld. Bättre sätt att träna koncentrationsförmågan finns inte, skriver Carl Fredrik Johansson, Jesper Hall och Lars Holmstrand.
Idag startar VM-matchen i schack mellan världsmästaren Viswanathan Anand, Indien, och den norske utmanaren Magnus Carlsen. Den tjugotvå år gamle Carlsen har kallats för schackets Mozart och har med sina imponerande resultat gett schack stora rubriker. Med tanke på den undanskymda roll schack haft i medierna dessförinnan skulle man kunna tro att spelet förde en tynande tillvaro. Men så är det inte.
Runt om i världen har schack nämligen blivit en allt viktigare del i utbildningssammanhang för att utveckla barns sociala och intellektuella kompetenser. Sverige är en stor del i denna utveckling, framför allt genom den årliga tävlingen Schackfyran mellan landets fjärdeklasser, som är en av världens största schacktävlingar. Schackfyran är i första hand ett socialt projekt då alla barn i klassen uppmuntras att delta och i samband med det lär sig mer än 20 000 barn spela schack varje år. En av framgångsfaktorerna är att schack är gränsöverskridande genom att ALLA kan spela schack på lika villkor oavsett vem man är. Kön, ålder, handikapp eller språk spelar ingen roll.
I kölvattnet av Schackfyran började rektorer, pedagoger och föräldrar undra hur man kan använda schack på ett mer systematiskt sätt i undervisningen. De såg nämligen ett pedagogiskt verktyg i spelet som bredvid sina sociala fördelar också tränade barns koncentrationsförmåga, och matematiska och logiska tänkande.
För några år sedan tog Sveriges Schackförbund fram ett specialdesignat undervisningsmaterial för Sveriges skolor och idag har 450 skolor runt omkring i Sverige regelbunden schackverksamhet för sammanlagt 10 000 barn inom ramen för skola eller fritidsverksamhet. 1700 lärare och fritidsledare har gått kurser i hur schack kan användas som pedagogiskt verktyg, och i vår hålls en schackpedagogisk kurs vid Malmö Högskola, för första gången i Sverige.
Att använda schack som pedagogiskt verktyg stöds av modern forskning inom pedagogik och didaktik och de lärare som har varit med från början vittnar om att det fungerar mycket bra i klassrummet. En pedagog uttryckte det så här vid en utvärdering:
”En av svensk skolas viktigaste uppgifter framöver är att träna barns koncentrationsförmåga. Många barn sitter idag långa stunder framför tvådimensionella skärmar där det hela tiden händer saker som ska ge snabba kickar, men där inget händer i barnens fantasi och egna tankeverksamhet. I schack är det tvärtom. Inget händer på ytan, allt sker i tankens värld. Bättre sätt att träna koncentrationsförmågan finns inte!”
Magnus Carlsen håller nog med om den beskrivningen, den förmåga han har fått genom att träna schack gör att hans hjärna är redo att också ta sig an andra utmaningar. Och det är ingen skillnad om du är nybörjare. Inom till exempel specialpedagogiken letar man efter fungerande metoder att träna hjärnan, som helst också är så roliga att barnen tycker om dem. Schack har, till skillnad från många av de traditionella verktygen, den fördelen att det faktiskt är kul och även användbart i sociala sammanhang utanför skolan.
När vi nu följer Magnus Carlsens jakt på världsmästartiteln i schack, i så fall som den näst yngste i historien, finns det goda skäl att fundera över hur schack kan användas för att förstärka utbildningen i Sverige. Vi vet att schack är bra för barn, för att bli bättre på till exempel matematik, för att skapa en bättre stämning i klassrummet och för att ge bättre förutsättningar för hjärnträning. Schack i skolan är inte till för att Sverige ska få en egen Magnus Carlsen, utan för att ge alla barn större förutsättningar att använda hela sin förmåga.