KUNGEN I BLÅSVÄDER Det är inte första gången som Sveriges statschef är i blåsväder efter att ha umgåtts med kungliga diktatorer utomlands. Våra företrädare måste kunna ta upp brott mot mänskliga rättigheter och ställa krav på demokratiska reformer vid besök i den här typen av länder. Carl Gustaf Bernadotte, som själv inte är demokratiskt tillsatt, har dock inte befogenhet att göra detta. Han är därför inte någon bra representant för Sverige. Det skriver Peter Althin och Magdalena Streijffert från Republikanska Föreningen.

Sverige tillhör världens främsta demokratier, trots att vi har en statschef som inte är demokratiskt tillsatt. Enligt The Economists demokratiindex, som mäter tillståndet för demokratin i 167 av världens länder, får Sverige en mycket hedrande fjärdeplacering (2010). Saudiarabien, som Sveriges statschef Carl Gustaf Bernadotte besöker just nu, hamnar på plats 160 enligt samma index. Medan den svenska monarkin utgör en svårbegriplig kvarleva från den tid då Sverige var en diktatur, så är monarkin i Saudiarabien alltså en än mer motbjudande verklig kunglig diktatur.

I media uppmärksammas nu att kung Carl Gustaf Bernadotte, i egenskap av hedersordförande i World Scout Foundation, under sitt besök i Saudiarabien har gett en hedersutmärkelse till den av människorättsaktivister hårt kritiserade kung Abdullah. Det är inte första gången som Sveriges statschef är i blåsväder efter att ha umgåtts med kungliga diktatorer utomlands. År 2004 fick Carl Gustaf Bernadotte mycket berättigad kritik efter sina uppskattande ord om sultanen av Brunei.

Det är egentligen inte så märkligt att Sveriges statschef verkar trivas i sällskap med Saudiarabiens eller Bruneis diktatoriska ledare. Kungligheter umgås och lär känna varandra väl eftersom de i regel innehar sina positioner i flera decennier.

Det finns även andra exempel på att den svenska monarkin har goda kontakter med diktatoriska regimer. Elisabeth Tarras-Wahlberg, känd från sin tid som svenska hovets informationschef, var under en period rådgivare i internationella relationer åt emiren Hamad bin Khalifa Al Thani i oljestaten och diktaturen Qatar.

Den svenske statschefen är inte någon bra representant för Sverige. Våra företrädare måste kunna ta upp brott mot mänskliga rättigheter och ställa krav på demokratiska reformer vid besök i den här typen av länder. Carl Gustaf Bernadotte, som själv inte är demokratiskt tillsatt, har dock inte befogenhet att göra detta.

Därför måste vårt land vid statsbesök och liknande istället företrädas av exempelvis statsministern, utrikesministern eller riksdagens talman, det vill säga av någon som har nått sin position på ett demokratiskt sätt baserat på kompetens och duglighet.

I ett demokratiskt land som Sverige framstår det som ovärdigt att rollen som statchef går i arv inom en och samma släkt. Under det senaste seklet har väldigt många länder bytt statskick från monarki till republik. Tyvärr har det ofta inte gått fredligt till, men folkomröstningar har inneburit slutet för monarkin i Italien och Grekland. En svensk folkomröstning skulle förhoppningsvis innebära en klar seger för oss som anser att monarki hör hemma på historiens skräphög. Fram till dess vore det bra om Carl Gustaf Bernadotte och hand familj inte fortsatte med att representera Sverige internationellt.