SEX PÅ KARTAN ”Lennerhed talar om ungdomars sexualitet som om det vore en oproblematisk, vetenskaplig slutsats att ökad sexuell frigörelse leder till förbättrade livsvillkor för unga. Om det på något sätt förbättrat situationen för självskadeflickor, anorektiker och självdestruktivt promiskuösa är kanske tveksammare. Oavsett hur det ligger till med det är det obegripligt varför det i dagsläget skulle behövas filmer sponsrade med licenspengar som ytterligare sexualiserar ungdomar.” Det skriver studenten Daniel Tanse som är den som polisanmälde UR och RFSUs undervisningsfilm.
Den 27:e januari skrev RFSUs ordförande Lena Lennerhed debattartikeln ”Kritiken mot vår sexfilm omodern och pryd”. Då jag är den 25-åriga student från Umeå som gjort anmälan om barnpornografibrott, och som nu plötsligt blivit ”omodern och pryd,” känner jag förstås att jag vill bemöta kritiken. Eller vad man nu ska kalla den. När jag gjorde polisanmälan trodde jag aldrig att det skulle få dessa proportioner, men när jag läser Lennerheds anmärkningsvärda svar blir jag ändå glad att jag gjort som jag gjort.
Lennerhed antyder i sitt utspel att jag skulle ha anmält filmen för att jag anser att sexualkunskap i sig själv är skadlig, och något som ska undanhållas barnen. Det stämmer inte. Anledningen till att jag anmälde ”Sex på kartan” är det uppenbara brott som föreligger i den onödiga och surrealistiska sexscen som finns med i filmen. Den är obehaglig och uppenbart menad att så att säga ”underhålla” vuxna, och att Lennerhed inte ens förstår hur man kan tycka att det är ett problem är väl så obehagligt i sig.
”Sex på kartan” är full av absurda och meningslösa inslag, och innehåller mängder av för en utbildningsfilm obegripliga scener. I filmen återfinns inkompetenta mattevikarier som materialiserar sig ur rökmoln i högstadiemiljöer åtföljda av ”dildos, kuklarver och fittfjärilar” – vad har den här typen av uppenbart pubertalt trams med sexualupplysning att göra? Hur lär sig en flicka eller pojke att ta ansvar för sin sexualitet genom låtsasprovokativt lallande om ”fittfjärilar”?
Det som dock, inkompetent pedagogik åsido, är mest påfallande är hur som helst just att filmen utspelar sig i högstadiemiljöer där ungdomarna tänker på sin pågående pubertet med tillhörande moppemusch, sitt första BH-köp och sommarjobbssökande.
Det är i denna klart underåriga miljö som UR tycker det är fullt motiverat att lägga in en sexscen med två ungdomar, en scen som saknar utbildningsvärde, och vars främsta funktion blir underhållning i en annars rätt så tunn berättelse. En sexscen som i linje med filmens ton i övrigt inleds med att pojkens mustasch vinkar till flickan och säger ”komsi, komsi”.
Lennerhed talar om ungdomars sexualitet som om det vore en oproblematisk, vetenskaplig slutsats att ökad sexuell frigörelse leder till förbättrade livsvillkor för unga. Att ungdomars sexualitet aldrig varit friare än den är nu (om man inte menar att tillståndet i Sverige var bättre på 70-talet, innan 1980 års förbud mot barnpornografi) är ställt utom allt tvivel. Om det på något sätt förbättrat situationen för självskadeflickor, anorektiker och självdestruktivt promiskuösa är kanske tveksammare. Oavsett hur det ligger till med det är det obegripligt varför det i dagsläget skulle behövas filmer sponsrade med licenspengar som ytterligare sexualiserar ungdomar. Det har inget att göra med att ge ungdomar en realistisk syn på sex och samlevnad, i alla fall.
Jag saknar för övrigt just ordet samlevnad. Det verkar vara ett ord som försvunnit både i URs ”Sexfilm”, som de kallar den själva, och i själva skolundervisningen. Det är nog ett tecken på vad som börjar bli ”modernt” – på vilken syn som behövs för att inte framstå som ”pryd”. Att sex skulle vara något mer speciellt, och kanske rent av fint eller viktigt, tycks RFSU och UR mena är en uppfattning som borde förpassas till den mörka dåtiden. Bevare mig för den framtid som RFSU och UR i så fall representerar.
När jag gjorde polisanmälan om barnpornografibrott (inte ”förledande av ungdom”), så visste jag som sagt inte att det skulle få sådana proportioner som det fått. Men med tanke på vart UR och RFSU vill leda ”utvecklingen” så är jag glad att jag gjorde den, och jag hoppas verkligen att varken ytterligare sexualisering av ungdomar, eller för den delen dåligt förtäckt barnpornografi, någonsin blir ”modern”.