Inom Sverigedemokraterna råder det konsensus; Breivik är psykiskt sjuk och terrordåden har ingenting att göra med hans åsikter om Islam. SD har genomgått en resa där man slutat prata om ras och istället pratar om kultur. I samband med detta har även partiets primära hotbild förskjutits från att handla om mörkhyade i största allmänhet, till att nu vara muslimer i synnerhet. SD har ett stort intresse av att förminska betydelsen av Breiviks politiska övertygelse, då den till mångt och mycket delas av Sverigedemokraterna själva, skriver retorikutbildaren Totte Löfström.
Nu har den första veckan av rättegången mot Anders Behring Breivik just tagit slut, och vi har för första gången fått ta del av vad han har själv har att säga om terrordåden i Oslo och på Utøya förra sommaren. Det rätten nu har att ta ställning till är huruvida Breivik lider av en psykisk sjukdom, eller om han kan bedömas som ansvarig för sitt agerande. Även i Sverige har detta diskuterats flitigt den senaste veckan, och till och med bland psykiatriker går åsikterna i sär. Inom Sverigedemokraterna råder det däremot konsensus; Breivik är psykiskt sjuk och terrordåden har ingenting att göra med hans åsikter om Islam.
För två veckor sedan, den 14 april, intervjuades Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson i Ekots Lördagsintervju. I en del av intervjun togs SD:s brokiga historia upp, och Åkesson förklarade att han ser partiet som mycket yngre än det är på pappret. Som exempel tog han upp den stora förnyelse partiet gått igenom de senaste tio åren, där man arbetat hårt för att tvätta bort det dåliga rykte man dragits med tidigare. Man har till exempel slutat att prata om ras som förklaring och använder sig istället av kultur. I samband med detta har även partiets primära hotbild förskjutits från att handla om mörkhyade i största allmänhet, till att nu vara muslimer i synnerhet. Det är alltså inte längre det faktum att invandrarna är mörkhyade som är problemet, utan att de bekänner sig till Islam.
Parallellt med att Sverigedemokraterna har genomgått denna förnyelse har även en hel del vanföreställningar om att muslimer skulle vara ett hot mot inte bara Sverige, utan hela Europa, växt fram. Man pratar till exempel om att invandring från muslimska länder i själva verket är en del av en större, muslimsk konspiration med syfte att störta det kristna Europa. Till stöd för detta hänvisar man till att Islam egentligen är att betrakta som en ideologi snarare än som en religion, och att muslimer genom historien har erövrat kristna och judiska territorier med våld.
De här idéerna har så klart spridit sig även till Sverigedemokraterna där de idag utgör en grundläggande del av den gemensamma världsbilden inom partiet. Det kanske mest extrema exemplet på detta är partiets internationelle sekreterare, Kent Ekeroth, som bland annat har hävdat att Islam för krig mot Sverige och Europa.
Så vad har detta med Anders Behring Breivik att göra? Försöker jag mig på någon form av guilt by association? Nej, det jag vill peka på är att SD har ett stort intresse av att förminska betydelsen av Breiviks politiska övertygelse, då den till mångt och mycket delas av Sverigedemokraterna själva. För även om SD har valt att utkämpa sitt krig mot Islam på demokratisk väg delar de fortfarande de livsfarliga vanföreställningarna som drev Breivik till att begå två hemska terrordåd förra sommaren.
Vi måste bekämpa terrorism oavsett vilken form den uppenbarar sig i, men vi måste också bekämpa de tankar och idéer som låg till grund för det som inträffade – tankar och idéer som Anders Behring Breivik är långt ifrån ensam om att ha. Sverigedemokraterna och andra, liknande partier har bara förpackat dem lite mjukare.