Foto: Anders Wiklund / TT
Debattinlägg

”Rensa bland det du gör – inte bara i det du har”

Livspussel ·

”Det talas om mindfulness och vi håller högt att vara närvarande i nuet, men om vi alltid har mycket ogjort på vår lista och det ideligen dyker upp nytt från allsköns håll, är detta verkligen ett nu vi lockas att närvara i?”, skriver David Stiernholm.

Om debattören

David Stiernholm
Struktör

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

Allt fler av oss upptäcker hur befriande det är att göra sig av med saker. Att rensa i röran och att av japanska Marie Kondo lära sig konsten att städa tycks ligga i tiden.

Minimalisterna Joshua Fields Millburn & Ryan Nicodemus far runt världen och sprider sitt budskap om en livsstil där att ha få ting är centralt.

Allt det är i mitt tycke sunt. En tendens jag önskar vore tydligare och kraftigare än idag är att vi också rensade bland allt vi gör – inte bara bland allt vi har.

För i mitt värv möter jag oerhört många för vilka ”det är för mycket”.

Såklart träffar jag också dem som samlat på sig mer saker, filer och högar än de mår bra av. Men så många fler har för mycket att fixa i sitt arbete och ett fulltecknat schema även då de inte arbetar.

Visst är det i viss mån mängden saker vi har som genererar saker att göra, såsom att vårda dem och leta bland dem, men nog gör vi också en hel del som inte har med saker att göra?

Det talas om mindfulness och vi håller högt att vara närvarande i nuet, men om vi alltid har mycket ogjort på vår lista och det ideligen dyker upp nytt från allsköns håll, är detta verkligen ett nu vi lockas att närvara i?

Den ambitiöst lagda som får höra att den borde göra mindre uppfattar det lätt som ett ytterligare krav i sig. Kan vi inte bara få koncentrera oss på att få allt gjort?

Måste vi dessutom komma ihåg att göra mindre, att sätta gränser, att säga nej mer?

Faktum är att det finns ett verktyg som i prioriteringshänseende är i princip oanvänt bland dem jag möter dagligen och som skulle hjälpa oss avsevärt i att avstå och välja bort en del av det vi gör så att vi får en drägligare jobbvardag.

Verktyget är de mål som är så vanligt förekommande i de organisationer vi arbetar i.

Många har formulerat mål att uppnå i arbetet och vet precis vilka målen är.

En del har inte alls definierat några mål utan gör ”bara” sitt allra bästa och hoppas att det blir bra nog.

Ytterligare några har satt mål för ett tag sedan, men har svårt att påminna sig om vad de egentligen gällde.

Om vi skulle låta våra mål påverka mer vad vi väljer att göra om dagarna, skulle vi mycket lättare kunna säga ”nej” eller ”ja, men senare” med gott samvete till uppgifter som inte bidrar till målen.

Gör vi målen lättsneglingsbara där och när vi har som mest att göra, slipper vi prioritera bara efter brådska, ambition, god vilja, magkänsla, ryggmärg och dåligt samvete.

Istället har vi ett starkt argument i ryggen för vad vi prioriterar – såväl gentemot oss själva och våra kollegor som ”uppåt” i verksamheten.

För mig har det gjort skillnad i min arbetsvardag.

Förr tenderade jag i första hand göra sådant om dagarna som verkade bråttom och akut – precis som många andra.

Eftersom det alltid finns något som är bråttom och det allra mesta förr eller senare blir bråttom, hade jag ständigt mycket att göra.

När jag inte hann allt så fort som jag önskade, hann allt fler saker bli bråttom innan jag hann göra dem, så mina dagar präglades mer av sista-sekunden-arbete än vad jag fann behagligt.

Att låta de mål jag satt för min verksamhet avgöra vilka uppgifter som är viktiga och vilka som inte är det, har för mig inneburit att jag konkret tagit konsekvensen av vilka mål jag bestämt mig för.

Istället för att beta av en aldrig sinande ström av alltmer brådskande uppgifter om dagarna, har samlingen saker att göra fått nyanser.

Vissa uppgifter är viktiga – oavsett hur brådskande de verkar.

Jag avstår nu från att göra många saker och jag gör det med en skönare magkänsla, eftersom jag är förvissad om att jag gör ”rätt” på basis av vad jag själv bestämt mig för att fokusera på, genom att sätta mål.

Den som i valet av rätt uppgift att göra härnäst gör de uppgifter som i relation till målen är viktiga, förutom att de är brådskande, kommer lättare att lyckas med det den föresatt sig.

Låt målen därför faktiskt påverka vad vi ägnar vår tid åt, så att de fyller en vardaglig rensningsfunktion och hjälper var och en av oss att inte bara få ett hem med mer livsrum utan också en rymligare och mer njutbar tillvaro.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.