Utförsäkringarna som skulle ha stoppats den 1 juli 2015 via höstbudgeten som röstades ner, blir kvar på obestämd tid efter ett tillkännagivande i Riksdagen nyligen.

Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll har dock fortfarande ett avskaffande som mål i en artikel på SVT Opinion.

Har man erfarit utförsäkringarnas stenhårda konsekvenser så är det lätt att hålla med om att de omgående måste bort.

2011 startade jag Påskuppropet mot utförsäkringarna, och sedan Solrosuppropet, när jag såg vartåt detta barkade för oändligt många sjuka. Käpprätt åt fel håll.

Moderaten Johan Forssell replikerar till Strandhäll.

Tyvärr tycks Johan Forsell leva i en helt annan verklighet än de som är sjuka. Jag har inte träffat på en enda under alla dessa år som har blivit hjälpt av att bli utförsäkrad.

Men det kanske finns några enstaka fall bland de tiotusentals som istället blev stjälpta.

De svårast sjuka, som genom två utförsäkringar har hamnat ännu längre från arbetsmarknaden, är i ett akut läge nu. De halkar ut ur a-kassan för gott i och med tredje utförsäkringen, med start i sommar.

Denna grupp tycks inga ansvariga politiker ha tänkt på, de kanske inte är medvetna om konsekvenserna när man använder upp a-kassedagarna till symbolisk sjuknärvaro på Arbetsförmedlingen.

Det innebär att de oundvikligen tar slut, medan utförsäkringarna fortfarande rullar på utan ersättning.

Regeringen måste kunna ta ett snabbt beslut om att a-kassan automatiskt förlängs med en ny hel period för samtliga dessa tredjegångsutförsäkrade, så att det akuta läget avvärjs.

Det lär bli fler än tre utförsäkringar för de allra sjukaste om avskaffandet går i den här takten. Dessutom behövs det sparade a-kassedagar om de ska ha en chans att få arbete vid eventuellt tillfrisknande, mot alla samhällets odds.

Visserligen är det fel att använda a-kassedagar till att vara sjuk, men nu är vi låsta i den strukturen tills den tas bort. Då får politikerna se till att fallgroparna som dyker upp längs vägen undanröjs.

Åtgärden förlängd a-kassa för dem som drabbas kan införas genast, utan att det påverkar vårbudgeten, och utanför tillkännagivandets snäva ramar.

Men bäst vore förstås att stoppa utförsäkringarna genom en specialregel eller lagproposition redan i vår. Tiotusentals har erfarenhet av hur enormt stressigt och kontraproduktivt det är att utförsäkras. Samma personer vet också vad som behövs.

En fast tidsgräns som gäller alla – nej tack! Det har bevisats skadligt och ineffektivt av läkare och forskare. Färre är i arbete efter utförsäkringsexperimentet än innan.

Utsätt inte sjuka för överflyttning till Arbetsförmedlingen, införande i Fas3 eller annan meningslös sysselsättning. Satsa istället på bättre vård och verklig rehabilitering.

Se till att ekonomin inte påverkas negativt av de åtgärder som sätts in när individen är redo för det.

Samhällets syn på långvarigt sjuka behöver förändras. Som det är nu är det väldigt svårt att få jobb efter en längre tids svår sjukdom.

Arbetsgivarna vågar inte anställa en person som riskerar att bli långvarigt sjuk igen. Det behövs stöd till dem, som skyddar för konsekvenserna om så skulle ske.

Ni som beslutar om den nya sjukförsäkringen, kör inte över oss en gång till utan lyssna på alla oss som vet vad som hjälper – och inte!