”Det här har aldrig varit en lätt fråga att debattera”, säger finansmarknadsminister Per Bolund (MP), till höger i bild, om turerna kring flygskatten. Foto: TT

Nu införs flygskatten – så här blev den verklighet

Publicerad

Å ena sidan en hotad frihetssymbol, landsbygdens död och förlorade jobb. I den andra ringhörnan ett ständigt växande hot från klimatförändringar. Söndagen den 1 april 2018 införs flygskatten i Sverige, efter många år av hätsk debatt.

Debatten om en svensk flygskatt är lika gammal som Miljöpartiet; det parti som har drivit frågan hårdast, i snart 40 år.

Den togs dock med som ett vallöfte i partiets valmanifestet först 2002. Efter valet samma år inleddes ett samarbete med Socialdemokraterna och det verkade som att flygskatten skulle kunna bli verklighet.

Våren 2006 beslutade riksdagen också att införa skatten men på hösten gick Alliansen segrande ur valet och förslaget skrotades.

Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) minns dåtidens debatt som hårdare än dagens.

– Det har aldrig varit en lätt fråga att debattera, men särskilt då när klimatkunskapen inte hade kommit lika långt. Det fanns ett bastant motstånd och drevs en våldsam kampanj mot flygskatten när det första förslaget kom, säger Per Bolund.

Han menar dock att även det senaste årets debatt har varit tuff.

– Ibland låter det som att himlen kommer att falla ner och Sverige sluta existera.

Hårdast politiskt motstånd har, vilket förvånar Per Bolund, kommit från riksdagens andra gröna parti, Centerpartiet. Riksdagsledamoten Rickard Nordin är den som har varit flitigast i debatten:

– Debatten är intressant för att den visar på skillnader i synen på ekonomi, utveckling och hela-landet-perspektivet. Det handlar inte bara om skatten i sig, utan frågan symboliserar teknikoptimism och framåtanda mot bakåtsträvande och minskad mobilitet. Då blir det också mycket känslor. 

Nordin har fått stöd från organisationen Svenskt Flyg, där socialdemokraten Niklas Nordström är ordförande och statliga Luftfartsverket och Swedavia är medlemmar, samt från det statligt ägda flygbolaget SAS. Trots ett sådant kraftigt motstånd gick förslaget igenom.

Förra gången flygskatten var aktuell gick det för långsamt, enligt Per Bolund, och lagen hann inte börja gälla före riksdagsvalet. Men den här gången nådde man alltså ända fram.

Jonas Åkerman, transportforskare vid KTH, lyfter fram opinionens betydelse för att flygskatten nu gått igenom. Kulturskribenter, borgerliga ledarskribenter, kända personer som Malena Ernman och Björn Ferry har all framhållit flyget som miljöbov – och i vissa fall till och med sagt att de ska sluta flyga.

– Det har varit ett stort folkligt engagemang för att göra någonting åt flygets klimatpåverkan. När tunga ledarskribenter och personligheter som Ernman och Ferry går in och stöttar blir maktbalansen en annan än den var 2006.

Jörgen Larsson, forskare vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap vid Chalmers, blev indragen i debatten efter att ha publicerat en rapport om att klimatutsläppen från svenskars flygande är ungefär lika stora som utsläppen från biltrafiken.

Jörgen Larsson tror att det hätska debattläget beror på att flyget är förknippat med frihet och när människors möjlighet att flyga angrips väcks starka känslor. Enligt honom har flyget en särställning där.

– Flyget är så positivt laddat för många människor och politiska partier. Nu diskuterar man att fördubbla kapaciteten på Arlanda och det väcker inga reaktioner. Om man skulle investera för att fördubbla biltrafiken skulle reaktionen bli en annan. Så flyget har en särställning som frihetssymbol.

Flygskatten börjar visserligen gälla den 1 april men centerpartisten Rickard Nordin har inga planer på att sluta debattera:

– Jag tror att flygskatten kommer vara en av de stora miljöfrågorna som diskuteras i valrörelsen, för mig visar den på en tydlig skillnad mellan de politiska blocken. Det är i den skillnaden som det finns en politisk dynamik.

Istället för en flygskatt vill Flygbranschen och Centerpartiet införa krav på att flygplanen ska tankas med en viss mängd biobränsle. För att det ska kunna bli möjligt krävs att tillgången till biobränslen säkras, något som kompliceras av att också andra transportslag förväntas övergå till alternativa bränslen och att produktionen konkurrerar med odling av grödor.

Regeringen har nyligen tillsatt en utredning om biobränslen i flyg.

Varför inte skatt på bränslet?

Visa

I den så kallade Chicagokonventionen från 1944 enades flera länder om att inte beskatta flygbränsle på internationella flygningar. Skattebefrielsen har sedan skrivits in i en mängd bilaterala avtal och i EU-direktiv.

Att införa en skatt på flygbränsle skulle kräva långa, internationella förhandlingar. Därför har regeringen istället lagt en skatt på passagerare.

Storleken på skatten beror på resans längd. Inrikesresor och resor inom EU blir 60 kronor dyrare. För resor till länder utanför EU blir skatten 250 kronor om resan inte är längre än 600 mil. Längre resor beskattas med 400 kronor.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

opinion

Mer i ämnet