Debattinlägg

Den antirasistiska rörelsen måste diskutera sina metoder

Publicerad
POLITISKT VÅLD ·

Researchgruppens Mathias Wåg svarar Torbjörn Jerlerup och Thabo 'Muso:

Som tidigare medlem i AFA slogs jag med rasister på gatorna – i dag samtalar jag i stället med avhoppade nynazister om hur vi tillsammans kan få bukt med rasismen. Sådan mångfald är en styrka för den antirasistiska rörelsen. Det är synd att Torbjörn Jerlerup och Thabo ‘Muso inte vill delta, skriver Mathias Wåg, Researchgruppen, i en replik.

Den 23 mars hölls Antirasistiskt Forum på ABF-huset i Stockholm. I de fullsatta salarna diskuterades rasistiska stereotyper i barnböcker, hur ”ickevita” skildras i media, om lyckad antirasistisk lokalorganisering i Sverige och England, samtal om hur man bemöter näthat eller arbetar antirasistiskt inom facket.

Mångfalden har alltid varit antirasismens styrka, en förmåga att kunna mötas över gränser och hitta det gemensamma. Alla har inte varit överens, de interna diskussionerna har ofta varit hårda. Men det har funnits en konsensus kring att en mångfald av taktiker är en tillgång för antirasismen.

Alla har inte uppskattat denna bredd. Från högerhåll har man velat stänga dörren till den radikala vänsterrörelsen Antifascistisk aktion. Torbjörn Jerlerup och Thabo ‘Muso från nätsidan Motargument deltog inte på Antirasistiskt forum. Ändå kan de i en artikel på SVT Debatt kategoriskt uttala sig om vad som föregick där.

Antifascistisk aktion pratade inte på Antirasistiskt Forum. Istället har Motargument krävt att grävarkollektivet Researchgruppen skulle utestängas från forumet. Inte så att Researchgruppen – som jag skriver för  skulle vara kontroversiell, utan det Motargument hängde upp sig på var min bakgrund i AFA, som jag lämnade för sju år sedan. Min blotta närvaro skulle därigenom legitimera våld. Vi svarade genom att bjuda in Motargument att prata med oss, vilket de avböjde. De har inte heller velat ta emot våra skrivna svar eller möta oss i radiodebatt.

Researchgruppen bildades 2009. Under den tiden har vi avslöjat hur nazistiska mördare kartlägger antifascister, hur dömda pedofiler driver uthängningssajter. När Breivik utfört massakern på Utöya var vi bland de första att placera honom i ett historiskt och ideologiskt sammanhang. Vi har avslöjat SÄPO:s bristande källskydd. Vi har hållit seminarier, föreläsningar och deltagit i antologier. För extremhögern har våra gräv lett till igenbommade lokaler, pinsamma avslöjanden och decimerade demonstrationer.

Under åren har vi också hjälpt en handfull aktivister från den nynazistiska rörelsen att hoppa av. Med egna resurser har vi hjälpt dem med jobb, bostad, ekonomi och fått familjemedlemmar att börja prata med varandra igen.

ABF bjöd in oss att hålla ett samtal med en av dessa avhoppare. Ämnet var ”Var tog skinnskallarna vägen?” Hur hänger det nynazistiska gatuvåldet och näthatet samman?

Både avhopparen och jag kom från grupperingar som tidigare slagits med varandra på gatorna – nu satt vi och samtalade tillsammans om hur vi skulle få bukt med rasismen. Rummet var fullsatt och ABF-besökarna hade många frågor: Hur var det att lämna? Hur tänkte rasisterna med sina aktioner?

Våld är alltid problematiskt, så även för den antirasistiska rörelsen. Det kan inte blundas för, tänkas bort – men får inte heller romantiseras. Taktiker måste bedömas utifrån sin kontext.

Vi är emot våld. Det är lätt att säga. Men för att hitta öppna och inkluderande former krävs en kontinuerlig självkritisk diskussion mellan antirasister, utan gränsdragningar och uteslutningar, för att se vilka metoder och strategier som fungerar. Detta diskuterade vi utförligt på ABF.

Synd bara att Motargument inte ville delta.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.