Debattinlägg

”Den dubbelarbetande chefen är – en kvinna”

Jämställdhet ·

”74 procent av de kvinnliga cheferna uppger sig också vara projektledare i hemmet och den som får saker gjorda. Dubbelarbetet blir en stor del av den strukturella diskrimineringen”, skriver Annika Strandhäll.

Fackförbundet Vision, som har majoriteten av cheferna inom välfärden som medlemmar, har i flera undersökningar visat på de ojämställda villkoren – den strukturella diskrimineringen.

Bland kvinnorna som är chefer inom välfärden, svarar åtta av tio att de lever i ett jämställt förhållande. I verkligheten stämmer inte detta. Dubbelt så många av kvinnorna som av männen anger nämligen att de ägnar mer än tio timmar i veckan åt hemarbete.

Och hela 74 procent av kvinnorna som är chefer uppger sig också vara projektledare i hemmet och den som ser till att saker blir gjorda.

Dubbelarbetet påverkar självklart kvinnornas ställning på arbetsmarknaden. Det blir en stor del av den strukturella diskrimineringen.

Medarbetarna är välfärdens viktigaste resurs. Ändå är lönerna och villkoren i välfärden, som domineras av kvinnor, sämre än i branscher och sektorer som domineras av män. Dessa löneskillnader drabbar alltså alla i välfärden, både kvinnor och män.

Ta till exempel en ekonom som arbetar inom en kvinnodominerad sektor som en kommun eller ett landsting. Hen tjänar tusentals kronor mindre i månaden än en ekonom i ett mansdominerat privat företag. Under ett 20-årigt yrkesliv går hen miste om sammanlagt 6,6 miljoner kronor! Liknande siffror gäller för en mängd andra yrken.

Men, för kvinnorna i välfärden handlar det om en dubbel förlust. Inom välfärden tjänar chefer som är kvinnor i genomsnitt 89 procent av vad cheferna som är män tjänar. Inom hälso- och sjukvården ligger chefskvinnornas löner på 75 procent av chefsmännens. Förutom sämre lön har kvinnor som är chefer oftast fler underställda och sämre administrativt stöd än männen.

I dagsläget är det mer än dubbelt så många av cheferna inom välfärden som är kvinnor än män. Men det handlar om de lägre chefsposterna. Om fler kvinnor ska nå toppen krävs nämligen att de får samma villkor och förutsättningar som sina manliga kollegor! Det förutsätter ett långsiktigt arbete där fackförbund, arbetsgivare och politiker samarbetar.

Vi vet att ojämställdheten ökar när familjer får barn. I dag tar män ut cirka en fjärdedel av föräldraledigheten. En tredje pappamånad skulle vara ett steg på vägen mot en mer jämställd uppdelning av föräldraförsäkringen.

Men det behövs också en rad andra åtgärder.

Det handlar bland annat om årliga lönekartläggningar. Dels bör lönekartläggningarna göras för att se osakliga löneskillnader inom arbetsplatsen. Dels bör lönekartläggningarna göras för att hitta osakliga löneskillnader mellan arbetsplatser där arbetsgivaren är densamma, till exempel mellan förvaltningar inom en kommun.

I Visions nuvarande avtal med Sveriges Kommuner och Landsting betonar vi vikten av att tillsammans arbeta för att fler kvinnor ska nå toppen som chefer.

Vi är också övertygade om att arbetsgivaren kontinuerligt måste diskutera frågan om jämställdhet på ledningsnivå och aktivt främja jämställdheten bland cheferna.

Till syende och sist handlar det om kvaliteten i vår gemensamma välfärd där medarbetarna är den viktigaste resursen. Ska kommuner, landsting och regioner kunna locka till sig de bästa medarbetarna krävs bra villkor och rätt förutsättningar.

Undersökning bland kvinnor som är chefer

I undersökningen, som är gjord i samarbete med Kairos Future, har Vision undersökt situationen för kvinnor som är chefer. 1827 kvinnor som är chefer deltog. Det fanns också en kontrollgrupp med män som är chefer.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.