Skinkan ses som oumbärlig på julbordet – i själva verket klarar vi oss bättre utan den.
Skinka är nämligen ett sällsynt dåligt livsmedel, flerfaldigt elände samlat på samma ställe: djurexploatering, klimatsabotage, antibiotikaresistens och cancerrisker.
Djuren. Att meditera över grisarnas situation är inget för den som vill falla i julstämning.
I vårt land tvingas 98 procent av grisarna tillbringa hela livet inomhus. De står i små bås på betonggolv. I Danmark, som vi importerar griskött från, lever de ännu mer sammanpackade. Men att de har det värre lindrar inte de svenska artfrändernas lott.
Efter sex månader i djurfabriken bjuder vi grisarna på ett brutalt slut: lastbilstransport till slakteriet, där de kvävs till medvetslöshet i koldioxidschakt innan halsen skärs upp.
Klimatet. Matens klimatvärstingar är förvisso nötkött och komjölk men griskött gör sitt för att ödelägga planetens känsliga klimat. Det orsakar tio gånger mer klimatpåverkan än baljväxter som bönor, ärtor och linser.
Antibiotikan. Grisanläggningar i Sverige och på kontinenten rymmer hundratals eller tusentals grisar. Mängden och trängseln gör att de lätt drabbas av infektioner och måste behandlas med antibiotika.
I EU är det vanligt att djurbesättningar medicineras i förebyggande syfte, vilket skapar antibiotikaresistenta bakterier – bara i Danmark är miljontals grisar smittade.
Resistenta bakterier sprids till människor med följd att infektioner inte kan behandlas på våra sjukhus.
Priset? Att 33 000 EU-medborgare dör varje år, enligt en studie från EU:s smittskyddsmyndighet ECDC.
År 2016 uppskattades antalet dödsfall i Sverige till 400 personer. Siffran är sannolikt högre idag eftersom antibiotikaresistensen ökar även här.
Köttet dödar dubbelt. Först alla djuren, sedan somliga av oss människor.
Cancern. Världshälsoorganisationen (WHO) har klassat charkuterier, exempelvis skinka och korv, som cancerframkallande för människor.
Ingen dör knall och fall av en skiva skinka, men inte bidrar det till julglädjen att veta att man tuggar på en produkt som av WHO listas i samma kategori som cigaretter, asbest och arsenik?
Griljerad skinka är ingen uråldrig svensk sed utan blev populär först under 1900-talet.
Julbordet är stadd i förändring. Gamla anrättningar som grisfötter, gädda och blodpannkaka har försvunnit och nya tillkommit, köttbullarna så sent som på 70-talet.
Den svenska jultraditionen är alltså att förändra menyn.
Vi kan frimodigt experimentera vid spisen och introducera fler vegetariska rätter, som kikärtsbiffar, fänkålsgratäng, griljerad aubergine och rökig bönpastej med dill.
Animaliska livsmedel har länge haft högre status än vegetabiliska, men nu tycks köttets storhetstid förbi. Intresset för vego ökar bland svenskar.
En Sifo-undersökning från oktober i år visar att vi äter allt mer och allt oftare vegetarisk mat. Idag är det främst kvinnor, yngre och storstadsbor som väljer bort köttet, men i framtiden gör vi nog det alla – för djurens, planetens och vår hälsas skull.
Skippa skinkan. Njut av julen. Duka ett grönt bord.