Foto: Privat/Tore Meek/TT
Debattinlägg

”Det är inte kvinnorna som diskrimineras – det är mammorna”

”Män och kvinnor tjänar lika tills den dag kvinnan får sitt första barn. Män som blir pappor behöver inte oroa sig, deras löner är fortsatt opåverkade”, skriver Vendela Ragnarsson i en replik till David Eberhard.

Om debattören

Vendela Ragnarsson
Jämställdhetsentreprenör, föreläsare och alumn vid Höj Rösten politikerskola

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

David Eberhard konstaterar i Studio Ett att han ”är den man i Sverige som blivit mest utskälld för att skriva om självklarheter de senaste 15 åren”, och det är med svepande stråk som Eberhard i Opinion live och Dagens industri målar upp en bild av att kvinnor inte längre könsdiskrimineras.

En viktig faktor till att män och kvinnor tjänar olika är givetvis att arbetsmarknaden är könssegregerad. En ännu viktigare förklaring till inkomstskillnaderna, som både Palm och Eberhard missar, är dock föräldraskapet.

Det är intressant att se hur det påverkar särskilt ett av könen ekonomiskt.

En nyligen publicerad studie i Danmark (Kleven et al, 2018, helt unik i sitt slag tack vare sin stora urvalsgrupp) kommer till en tydlig slutsats gällande vårt skandinaviska grannland: det är inte kvinnorna som diskrimineras på dagens arbetsmarknad – utan mammorna.

Män och kvinnor tjänar lika tills den dag kvinnan får sitt första barn. Män som blir pappor behöver inte oroa sig, deras löner är fortsatt opåverkade.

I egenskap av läkare är Eberhard säkert också högst medveten om att kvinnor är mer sjukskrivna än män, ofta orsakat av stressrelaterad psykisk ohälsa. Kvinnor arbetar dessutom i högre utsträckning deltid.

Om man istället ser till skillnaden i ren förvärvsinkomst var den så hög som 17,6% (2016). Det är den femtedelen som ligger till grund för påståendet att kvinnor arbetar gratis från mitten av oktober.

Det är fakta värd att känna till innan man anklagar radikalfeministerna för att vara dåliga på matte.

Vi kan barnafödandet till trots konstatera att framtidsutsikterna ser positiva ut för kvinnor på arbetsmarknaden.

Andelen kvinnliga högskolestudenter ökar, antalet kvinnliga chefer ökar i samtliga sektorer och yrkessegregationen minskar – med en sådan utveckling torde denna siffra minska i snabbare takt än vad den gjort de senaste 30 åren.

Det skulle sannolikt påskyndas ytterligare om Sverige lagstiftar om att offentliggöra all lönestatistik för privat sektor, som Storbritannien nyligen gjort. I den publika skandal som uppstod visade det sig bland annat att Goldman Sachs hade ett 72% lönegap på sina bonusar.

Nog om ekonomi, låt oss istället prata lite mer om Eberhards fokus vid de biologiska skillnaderna mellan könen, som han påstår att genusvetenskapen medvetet ignorerar.

En i allra högsta grad biologisk skillnad som feminister ofta lyfter fram är att kvinnor föder barn och att män inte gör det. I och med denna insikt förespråkar det röda blocket ett mer jämnt uttag av föräldraförsäkringen, som ett exempel.

Uppmuntrande statistisk, från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, är att kvinnors framtida löner ökar med 7 procent för varje månad som pappan är föräldraledig.

Historiskt sett har feminister och kvinnorörelsen motsatt sig att biologin bör styra våra liv. Frågan om biologins påverkan är minerad mark av en anledning, den har ofta använts som ett medel som varit till kvinnans nackdel. Det var ju länge en självklarhet, att kvinnors hjärnor vägde mindre och att vi därmed ansågs vara mindre begåvade än män.

Det skulle vara intressant att höra David Eberhards idéer om hur han med sin kunskap om de genetiska skillnaderna mellan könen skulle kunna lösa jämställdhetsfrågan.

Om det nu skulle vara så att det finns medfödda olikheter mellan könen som hindrar oss från att bli jämlika, vill vi ju gärna vara medvetna om dem.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.