Efter antagandet 2012 av EU:s Brottsofferdirektiv har fokus allt oftare inom EU – mycket berättigat – fästs på de viktiga brottsofferfrågorna.
När vi nu nalkas den Internationella Brottsofferdagen den 22 februari, en dag som kom till stånd efter initiativ från Brottsofferjouren Sveriges förste förbundsordförande Björn Lagerbäck redan år 1989, har många länder runt om inom EU antagit ny nationell lagstiftning för brottsoffer.
Vissa har antagit själva direktivet som nationell lag medan andra länder har sett om sin lagstiftning med direktivet som grund och lagt till ytterligare regler rörande brottsoffer och deras rättigheter.
Det är viktigt att betona det som Brottsofferjouren Sverige framhöll mycket tidigt; att Brottsofferdirektivet ska ses som en miniminivå med rika möjligheter för alla länder att själva utöka den hjälp och det stöd som människor kan åtnjuta om de utsätts för brott
För att förbättra koordinering, säkerställa en ökad medvetenhet rörande brottsoffers rättigheter och höja statusen på brottsofferfrågorna inom rättsväsendet verkar Brottsofferjouren Sverige för att vi ska få en ny brottsofferlag.
En sådan skulle utgöra grund för att säkerställa en implementering av EU:s Brottsofferdirektiv i praktiken – oavsett var brottsoffret bor och var i landet brottet sker.
Med en samlad lagstiftning av alla brottsofferfrågor i en brottsofferlag är vår ambition att Sverige ska komma väsentligt över den minimalistiska grundnivån enligt direktivet.
Därigenom hoppas vi att vår brottsofferlag kan bli ett tydligt föredöme inom EU.
För närvarande genomför vi nu inom Brottsofferjouren Sverige ett projekt (VOCIARE) där implementeringen av EU:s Brottsofferdirektiv i Sverige närmare undersöks.
Ett preliminärt resultat visar att det inte finns någon enhetlig bild av hur de olika rättigheterna är implementerade i praktiken. En nationell rapport rörande hur det ser ut beträffande varje artikel beräknas vara färdig i maj/juni.
Det finns olika syn på hur möjligheterna är för brottsoffer att åtnjuta sina rättigheter i praktiken. Det är kanske inte så konstigt när implementeringen av Brottsofferdirektivet sker med hjälp av en rad myndigheter och organisationer som arbetar med brottsoffer.
Koordineringen och informationsutbytet mellan myndigheterna och berörda organisationer om hur implementeringen av andra rättigheter ser ut utanför respektive specifikt arbetsområde kan förbättras.
Inom Brottsofferjouren Sverige arbetar vi också med ett brottsofferstödstärkande projekt, ”Orädd Demokrati”. Detta tar sikte på att kunna ge ett bra medmänskligt stöd åt hotade eller våldsutsatta personer som verkar som förtroendevalda, konstnärer, journalister eller har en annan demokratibärande roll i samhället.
Vi verkar inom projektet för att alla våra lokala jourer bland annat ska få väl fungerande samtalsmetoder som verktyg, så att dessa brottsutsatta personer bättre kan hantera rädslan.
Det medmänskliga stödet blir ett gott komplement till samhällets professionella skyddsinsatser för att motverka effekten av hot, våld och trakasserier.
”Orädd demokrati” kommer att stärka och utveckla de lokala jourernas kontakter med polis, lokala företrädare för civilsamhället samt lokala representanter för det fria ordet.
Genom stärkta lokala nätverk kommer utsatta personer snabbt kunna få hjälp och alla i nätverken kan jämföra sina erfarenheter och agera starkare tillsammans. Många utsatta känner sig väldigt ensamma.
I lokala nätverk blir det tydligt att många företrädare och personer som verkar i det fria ordet utsätts för samma typ av hot, våld och trakasserier och även annan otillåten påverkan.
