Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Det är inte det digitala som behöver komma in i skolan, det är skolan som behöver komma ut digitalt, tycker artikelförfattaren. Foto: Janerik Henriksson/TT

”Det finns bara ett sätt att lösa lärarbristen”

SKOLAN · ”Vad är en skola, klassrum, lektion, termin, årskurs? Hur ska vi jobba när skolan inte längre är en byggnad?” frågar sig Ulf Silling.

Ulf Silling
IT-strateg

Ministrarna är ute och cyklar. Det hjälper inte höja lärarnas löner. De kan hitta på vad som helst, men det finns helt enkelt inte tillräckligt många lärare.

Regeringen och Skolverket lever i förra århundradet.

Det finns bara ett sätt att lösa lärarbristen. Det är att göra som alla andra gör: jobba och organisera effektivare. Det heter Digitalisering!

I stället för att lösa skolans fundamentala problem, ska man nu satsa på att alla elever ska bli digitalt kompetenta och ha en egen surfplatta till 2022. Vi andra har redan sett att alla barn och ungdomar redan har dator/mobil/surfplatta...

Det finns inte en rad om att lösa ett enda problem i Regeringens/Skolverkets 107 sidor långa dokument om en Nationell strategi för skolans digitalisering.

Tåget går nu! Det kommer inget nytt. Gör man inte rätt saker idag, kommer vi tappa nödvändig kompetens för att kunna konkurrera och behålla vår välfärd. Det kommer kosta många miljarder, men framför allt många förlorade år för våra barn.

Redan har cirka 3 miljarder gått till datorer i skolan, utan att resultaten ökat. Tvärtom!

Skolan dras med ett stort antal fundamentala problem. Det saknas till exempel 55 000 lärare 2020, men tankar om hur man ska jobba och organisera skolan effektivare förekommer inte alls i strategin.

En nationell strategi borde handla om hur man löser problem, höjer resultaten och rustar våra barn för framtiden.

Digitaliseringen skulle kunna innebära:

  • Högre PISA- resultat.
  • Högre betyg och meritvärden.
  • Ingen lärarbrist.
  • Minskad administration för lärarna.
  • Realisering av den likvärdiga skolan.
  • Slut på lärarlotteriet.
  • Alla godkända.
  • Individuell studietakt.
  • Alla får tillgång till de bästa lärarna.
  • Skolan öppen 24/365

Skolan har totalt missförstått digitaliseringen. Det är inte en fråga om handhavande. Det är inte bara ett pedagogiskt verktyg för att söka på nätet.

Det är inte det digitala som behöver komma in i skolan, det är skolan som behöver komma ut digitalt.

Digitaliseringen kommer att förändra allt i skolan som relaterar till tid och rum. Vad är en skola, klassrum, lektion, termin, årskurs? Hur ska vi jobba när skolan inte längre är en byggnad?

Varför skulle en lektion vara något som pågår i en viss lokal, med vissa människor, en viss tid, i samma takt? Hur organiserar vi skolan när många jobbar hemifrån?

Den stora kraften i digitaliseringen är ju att jobba och organisera lärandet på ett nytt och effektivare sätt.

”Vi skulle inte kunna göra något som minskar lärarbehovet”, sade Skolverket vid möte nyligen. Som jämförelse säger CityCorp att digitaliseringen kommer att spara 1,6 miljoner jobb i banksektorn.

Nu leder skolan digitala strategier tillbaka till 1990-talet.

Det kommer kosta många miljarder, men också förlorade år för många elever och i förlängningen Sveriges konkurrenskraft och välfärdssamhället.

Det blir troligen dödsstöten för den allmänna skolan.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.

Skolan

Mer i ämnet