Jonas Wangsten skriver på SVT Opinion att hans organisation Förbundet Sveriges Småbrukare menar att landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) har rätt som förordar en mer miljövänlig köttproduktion, istället för minskad köttkonsumtion som en del av regeringens livsmedelsstrategi.
Men det finns inget sådant som miljövänlig köttproduktion. Bete på naturbetesmarker har, vid sidan om sin stora negativa miljöpåverkan, även positiv påverkan i form av biologisk mångfald.
Men naturbeteskött kräver stora arealer och kan teoretiskt ge högst 4 procent av det kött vi äter i Sverige i dag. I praktiken är naturbeteskött en helt försumbar företeelse. Att argumentera som om allt kött vi konsumerar vore naturbeteskött är djupt oärligt.
Och det finns inget stöd i vetenskapen för att köttproduktion inte skulle bidra till växthuseffekten. Metan från nötdjurs matsmältning och lustgas från foderodling och gödselstackar är extremt kraftiga växthusgaser. Antalet kolatomer är inte relevant i sammanhanget.
När Sveriges Radio Ekot i måndags pressade landsbygdsministern om varför mål om minskad köttkonsumtion saknas i regeringens livsmedelsstrategi visade han sig inte ha den blekaste aning om att vår skenande köttkonsumtion allvarligt skadar miljön och folkhälsan.
Ministerns kunskapsluckor är extra anmärkningsvärda eftersom flera svenska myndigheter har producerat tydliga och kraftfulla rapporter om denna sakfråga.
Flera tunga miljöorganisationer kritiserar nu Bucht för att han inte ser den ökade köttkonsumtionen som ett miljö- och folkhälsoproblem. Köttkonsumtionen är en av de viktigaste frågorna att hantera för planeten och människornas hälsa, säger Anna Richert på Världsnaturfonden.
Vi behöver kraftig minska vår köttkonsumtion, speciellt i västvärlden, säger Line Gordon vice forskningschef på Stockholm Resilience Center. Johanna Sandahl, ordförande för Naturskyddsföreningen, är förvånad och bekymrad över landsbygdsministerns uttalande.
Enligt Naturvårdsverket rapport från förra året ”Hållbara konsumtionsmönster” har summan av Sveriges växthusgasutsläpp, inrikes plus utrikes, ökat med 17 procent de senaste 20 åren. Den kraftiga utsläppsökningen beror på ökad konsumtion.
I dag är växthusgasutsläppen som orsakas av varje svensks matkonsumtion omkring 1,8 ton per år. Att kött, mejeriprodukter och fisk ersätts med vegetabilisk föda är en nödvändig förutsättning för att kunna pressa ner de årliga växthusgasutsläppen från maten till globalt hållbara 0,3 ton per person år 2050.
Rapporten föreslår att en köttskatt införs eftersom att köttkonsumtionens miljöpåverkan är svår att komma åt på annat sätt.
Jordbruksverket skriver i rapporten ”Hållbar köttkonsumtion” att vi i västvärlden bör äta mindre kött med hänsyn till att köttproduktion är resurskrävande och orsakar höga växthusgasutsläpp.
Myndigheten föreslår därför en koldioxidskatt på kött i konsumentled baserad på schabloner för hur mycket ett kilo nötkött, ett kilo kycklingkött och så vidare släpper ut av växthusgaser.
Den minskning av köttkonsumtionen som koldioxidskatten på kött kan bidra till gynnar även den globala livsmedelsförsörjningen, enligt Jordbruksverkets analyser.
Livsmedelsverket skriver i rapporten ”Miljöpåverkan från animalieprodukter” att befolkningen ska äta mindre ost både ur miljö- och hälsosynpunkt. Myndigheten betonar också att folk bör äta mer grönsaker och mindre kött.
Genom att ändra på hur vi äter skulle vi kunna halvera utsläppen av växthusgaser och samtidigt få i oss mer av olika viktiga näringsämnen jämfört med idag.
Livsmedelsverkets nya kostråd i broschyren ”Hitta ditt sätt att äta grönare, lagom mycket och röra på dig” inleds med meningen: Nyckeln till bra matvanor är mer mat från växtriket, lagom mycket och varierat.
Sveriges höga konsumtion av animalisk mat leder till allt större bördor för skattebetalarna eftersom miljö- och ohälsokostnaderna i slutändan vältras över på offentlig sektor.
Vår uppmaning till landsbygdsminister Sven-Erik Bucht är därför:
Komplettera snarast livsmedelsstrategin med målsättningen att minska köttkonsumtionen. Inför sedan de styrmedel som regeringens expertmyndigheter anser vara nödvändiga för att uppnå denna ambition, framförallt köttskatt och sänkt moms på grönsaker.