”Vidrig kvinnosyn ska inte sopas under mattan” är rubriken på Rebecca Weidmo Uvells artikel på SVT Opinion. Det är en direkt referens till det som hänt i Köln, Hamburg, Stuttgart, Frankfurt och Kalmar.

Hon skriver att om vi struntar i att prata om händelserna i Köln, drabbar det i slutändan inte bara kvinnor utan också alla de utländska män som vill bo i Europa och som har en alldeles utmärkt syn på kvinnor.

Nej, här ska inget sopas under mattan. Nu gäller det att lyfta den kunskap som finns på området.

Män står för merparten av våldet i samhället och hälften av dessa män är unga män. Vi vet också att ett effektivt förebyggande arbete mot unga mäns våld ska kunna utvecklas behövs insatser som fokuserar på förövaren.

Vi vet även att jämställdhet i sig fungerar våldsförebyggande. Det är en del av den kunskap som finns att hämta från bland annat Myndigheten för ungdoms och civilsamhällesfrågor. 

Hon antyder att ”utländska män” är mer brottsbenägna. Undrar förstås om det är tyska män som begår övergrepp på svenska tjejer som åsyftas?

Eller är ”utländska män” alla män från hela världen utan just svenska män? Har svenska män bättre kromosomuppsättningar än resten av världens män?

Riskfaktorer för en kriminell utveckling och skyddsfaktorer mot en sådan förknippas med en rad egenskaper och attityder hos individen.

Unga män utvecklas i ett samspel mellan olika sociala sammanhang – bland annat familjen, skolan och kamratkretsen – som alla påverkar varandra.

Den kriminologiska forskningen har identifierat flera riskfaktorer för våld. De tydligaste riskfaktorerna under uppväxtåren är ekonomisk utsatthet i familjen, kriminalitet i familjen och föräldrars bristande tillsyn.

På individnivå är det misslyckad skolgång, hyperaktivitet, dålig impulskontroll och antisocialt beteende.

Varför då fastna vid endast två faktorer – religion och kultur? Det är inte de avgörande faktorerna. Varför inte istället koncentrera sig på de faktorer som har betydelse?

Kanske att religion har betydelse? Ibland och ibland inte. Det handlar om hur tolkningen av den går till. Varken kristendomen eller islam instruerar unga män i hur de ska organisera sig i grupp för att visa upp sin hypermaskulinitet.

Men grupptänkande och att komma från patriarkala samhällen är faktorer som spelar in för att utsätta unga tjejer för sexuella trakasserier.

En grupp etniska svenskar som på midsommarafton ägnar sig åt gruppvåldtäkt har knappast läst bibeln i tältet innan övergreppet.

Några andra riskfaktorer är att ha varit berusad före tretton års ålder, att umgås med andra socialt missanpassade unga killar och ha föräldrar som inte vet var den unge är på kvällen.

Rebecca Weidmo Uvell anser att vi behöver prata om kultur. Vi ska inte mörka. Det tycker jag också. Manlig kultur.

Brottsförebyggande rådets skolundersökning bland elever i årskurs 9, år 1995-2011, har visat att sambanden mellan vissa bakgrundsfaktorer som föräldrarnas socioekonomiska bakgrund, utbildningsnivå samt invandrabakgrund är svaga.

Beror de svenska män som utsätter tjejer på natten på väg hem från discot inte på kultur?

De unga männen från Afghanistan har med sig vidriga incidenter i bagaget. Det kan föranleda stora problem när de här unga männen samlas i grupp.

Grupptillhörigheten och tidigare dåliga erfarenheter har betydelse och där är dominans, överordning, styrka och att inte visa feghet, viktiga normer för osäkra män.

De ansvariga för de unga männen som flytt hit bör ha kunskap om hur just grupper med osäkra män fungerar. Det är inte att sopa kunskap under mattan.

De behöver hjälp att anpassa sig till ett nytt land och förstå hur jämställdheten fungerar här. Killar som utsatt unga tjejer ska bli straffade. Sedan behöver vi hitta ett sammanhang för de nyanlända. Inkludera dem i det arbete som pågår.

Det görs bäst med den kunskap som redan finns kring hur vi jobbar våldsförebyggande med en genusansats. Den kunskapen är beprövad och bygger inte på vilda gissningar om etnicitet, religion eller kultur.

Det är att fortsätta den viktiga feministiska väg vi påbörjat.