SLAVAUKTIONEN I LUND Det räcker inte att som kuratorn på Hallands nation hänvisa till att man har en likabehandlingsplan som man arbetar efter. Hon har förverkat sitt förtroende i och med att hon deltog vid sittningen där några svartmålade studenter såldes som slavar och inte reagerade mot rasismen som utspelade sig framför ögonen på henne. Hon är helt uppenbart inte rätt person att leda det framtida arbetet för likabehandling på Hallands nation och ska ta sitt ansvar och avgå, skriver Kitimbwa Sabuni från Afrosvenskarnas riksförbund.

Rasism i dess grövsta form har manifesterats bland eleverna på Lunds universitet, ett av Sveriges mest respekterade lärosäten. Studenter på Hallands nation målade på traditionellt rasistiskt manér ansiktena med svart färg och försedda med rep runt halsarna skulle de föreställa afrikanska slavar. Enligt kuratorn på Hallands nation var detta ”spex” som kulminerade i en fejkad slavauktion tänkt som ett roligt skämt.

Som vanligt i Sverige när rasism mot svarta uppenbarar sig landar snabbt diskussionen i om förövarna hade rasistiska avsikter eller inte istället för att handla om ansvarsutkrävande. ”Jag tror absolut inte att det låg några rasistiska tankar bakom” bedyrade Elinor Lavesson, kurator Hallands nation, i P1-morgon (110419), ungefär som att det är viktigt i sammanhanget. Den svenska diskussionen om rasism håller en ur internationell synpunkt så låg nivå att det föranleder vissa klargöranden. Vi måste förstå att frågan om rasism inte är en popularitetstävling. Det handlar inte om vem som gillar vem eller att en grupp har fördomar mot en annan vilket sannolikt alla grupper har. Rasism är när fördomar kopplat till makt aktiveras på ett sådant sätt att de leder till våld, diskriminering eller annan skada för individer ur en annan grupp. Som afrosvenskar har vi alltså inga större problem med om vita svenskar hyser fördomar eller föreställningar om rasmässig överlägsenhet. Dessa fenomen utgör en del av en europeisk idétradition som det kommer att ta många generationer att förändra och då tanken är fri är det är upp till var och en att tycka vad den vill. Vårt problem är när rasism tar sig uttryck i handlingar såsom har skett i Lund. Därför är det beklämmande att huvudfrågan nu har blivit om dessa ”spexande” elever hade rasistiska avsikter eller inte, vilket är omöjligt att veta och som sagt är ointressant.

Den transatlantiska slavhandeln utgjorde en afrikansk förintelse och av många hålls den som det enskilt största brottet mot mänskligheten. Den utgjorde dessutom roten till den moderna rasismen och den värld vi känner idag där svarta människor fortfarande lider under en rasistisk ordning av social och ekonomisk marginalisering och diskriminering överallt i världen. Den tragedi som Lundastudenterna gjorde sig roliga över är alltså ett fortfarande pågående fenomen och svarta människors reaktioner på det inträffade ska förstås utifrån detta. Att måla ansiktena med svart färg, ”blackface”, är dessutom ett specifikt kulturell fenomen som uppträdde i USA kort efter slaveriets upphörande. Det var en del av ”minstrelshowerna”, de skådespel som anordnades där svarta framställdes som enfaldiga och underlägsna vita som ett sätt att kulturellt befästa vit överordning då slaveriet som institution inte längre kunde uppfylla det syftet. Det är till den rasistiska traditionen som ”spexarna” i Lund ansluter sig till. Föreställ er att dessa studenter istället klätt ut sig till offer i koncentrationsläger och som final organiserat en gasning. Skulle någon då ha frågat vilka avsikter Hallands nation haft med detta eller hade man varit överens om att det var ett antisemitiskt spektakel oavsett om förövarna inte själva tycker sig bära antisemitiska åsikter.

Det här är inte första gången rasism tar sig uttryck på studentnationer i Sverige och för att det ska bli slut med detta krävs att universiteten bryter med traditionen av straffrihet. Det räcker inte att som kuratorn på Hallands nation hänvisa till att man har en likabehandlingsplan som man arbetar efter. Hon har förverkat sitt förtroende i och med att hon deltog vid sittningen och inte reagerade mot rasismen som utspelade sig framför ögonen på henne. Hon är helt uppenbart inte rätt person att leda det framtida arbetet för likabehandling på Hallands nation som ska förhindra att liknande incidenter händer igen och ska ta sitt ansvar och avgå. Per Ericsson, rektorn på Lunds universitet, måste också visa krafttag mot rasismen på universitetet genom att göra en noggrann inventering av läget samt presentera ett åtgärdspaket för att garantera att detta inte händer igen. Och i den sorgliga händelsen att det ändå skulle hända igen ska det inte vara någon tvekan om att det leder till konsekvenser för de ansvariga.