Ett par inspektörer studerar cockpit i den olycksdrabbade flygplanstypen Boeing 737 Max-8 på Sukarno Hatta-flygplatsen i Jakarta, Indonesien.
Debattinlägg

”Ekonomisk press hotar flygsäkerheten”

”Den ekonomiska pressen på flygindustrin har skapat en situation med nya hotbilder, där bristande pilotutbildning är en”, skriver Jan Nordin.

Om debattören

Jan Nordin
Fd flygkapten på SAS. Driver bloggen www.flightsafety.blog

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

Nu står Boeings senaste 737-modell på marken. Boeing ansåg det inte nödvändigt från början. Inte heller FAA.

Media skrämde upp den flygande allmänheten och en stor del av både flygbolag och myndigheter runt om i världen tog det säkra för det osäkra och förbjöd vidare flygning.

Självklart fattade Donald Trump trenden och förbjöd, han också. Boeing har mycket på PR-sidan att jobba med framöver.

Vi får givetvis tämligen snart veta exakt vad som hände i de båda olyckorna.

Därav ingen anledning att spekulera, förutom i en liten detalj. Om det – som det i nuläget lutar mot – är samma orsak, så måste en fråga ställas.

Alla moderna flygplan är synnerligen säkra. Boeing ville i sin senaste modell bygga in en extra säkerhetslösning, med en flygläges-avkännare som skulle sänka nosen om flygplanet närmade sig stall (farligt låg fart).

Den givaren verkar felaktigt ha givit signaler även i normala farter. Det kan till och med ha inträffat ytterligare ett antal gånger där besättningarna lyckats hantera problemet.

Anledningen till Boeings initiala framhärdande att flygplanet är säkert baserades på att det sedan tidigare fanns en procedur i nöd-checklistan som hanterade en så kallad ”runaway stabilizer”, vilken alltså är den del av flygplanet som tillsammans med höjdrodret påverkar nosläget.

Detta hade man tydligen något nödtorftigt meddelat sina kunder, tillsammans med informationen om det nya systemet.

Alla instruktioner och procedurer måste läras in och tränas i simulator. Detta kostar stora belopp och i dagens lågpris-bolagsstyrda ekonomiska situation i industrin är inte alla bolag lika noga med sin pilotutbildning.

Boeings MAX 8 modell (351 stycken) har flugit cirka en kvarts miljon flygningar sedan första haveriet.

Felet är alltså inte vanligt, men tillräckligt vanligt för att ifrågasätta kvaliteten av installationen, om det nu var samma olycksorsak. Det måste givet utredas och åtgärdas, därav flygförbudet.

Värre är att om rätt utbildning skall kunna klara av en dylik nödsituation, och de etiopiska piloterna efter fem månader inte fått den träningen, så pekar det på andra hotbilder i flygindustrin.

Dagens extrema flygsäkerhet beror bland annat på att nästan allt som kan gå galet redan hänt och åtgärder vidtagits för att förhindra upprepning.

Den ekonomiska pressen på flygindustrin har skapat en situation med nya hotbilder, där bristande pilotutbildning är en. Andra hotbilder är undermåligt underhåll, bristande bränslereserver och extrema tjänstgöringstider.

Om det är någon annan orsak till det senaste haveriet gäller inte det mesta av ovanstående. Då har vi en större anledning till oro. Och Boeing en ännu större.

Om det å andra sidan är det man nu tror, så kommer Boeing att modifiera eller helt enkelt avaktivera systemet. Därefter finns det ingen anledning att vara orolig för just den flygplantypen.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.