Debattinlägg

”Bygg bort otryggheten med feministisk stadsplanering”

Publicerad

OPINION · ”Konsekvensen blir att män och pojkar lämnas ensamma och känner sig övergivna. Det finns ett behov av att öka kvinnornas närvaro i vår gemensamma offentlighet”, skriver Elin Strand Ruin, arkitekt och konstnär.

Om debattören

Elin Strand Ruin
Arkitekt, konstnär, lärare på Arkitekturskolan KTH

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

Brottsförebyggande rådet har kommit med en rapport som visar på att kvinnors rädsla att vistas ute i det offentliga rummet ökar. Varför har våra offentliga rum blivit otrygga och hur löser vi detta.

För att synliggöra det problem vi står inför kan vara gynnsamt att vända på problemställningen. Hur kan det offentliga rummet bli en nödvändig plats för oss igen?

En plats som fångar upp våra vardagliga sysslor och skapar mötesplatser som bygger på något annat än shopping eller att sitta på café. Det handlar inte om att vi inte vill gå på café, utan att vi kanske inte alltid hinner eller har råd att umgås på det sättet.

Det offentliga rummet erbjuder stora möjligheter att förändras. Speciellt i miljonprogramsområden där samhället ställs inför stora sociala utmaningar.

Vi vet att mer män och unga pojkar dominerar det offentliga rummet vilket delvis är en följd av traditionella familjemönster, höga nivåer av arbetslöshet och trångboddhet.

De unga kvinnorna i samma områden har ofta bättre studieresultat och tenderar att hellre vara hemma eller fly förortscentra för mer attraktiva handelscentrum eller innerstan.

Kvinnorna bärs upp av en omvårdande roll i familjerna, men verkar ha bättre förmåga att bygga upp fungerande sociala nätverk både på en lokal och en global nivå.

Jag har haft möjlighet att undersöka dessa samband både i konst- och arkitekturprojekt och medborgardialoger bland annat i samarbete med Svenska Bostäder i Husby och Sundbybergs Stad / i Hallonbergen/Ör.

Sammantaget kan man se att en del av problemen i vår publika miljö beror på att kvinnor känner sig otrygga.

En annan viktig sanning som gång på gång kommer fram i samtal med de boende är att kvinnorna vare sig vill eller har tid att vistas i det offentliga rummet.

Konsekvensen blir att män och pojkar lämnas ensamma och känner sig övergivna. Det finns ett behov av att öka kvinnornas närvaro i vår gemensamma offentlighet.

Bilen och konsumtion har skapat efterkrigstidens städer och erbjudit en infrastruktur som kommit både män och kvinnor till del. Men har det verkligen skapat de städer som vi alla behöver?

Feministisk Stadsplanering handlar inte om att bereda plats för kvinnor utan att tillföra värden som vi alla behöver – för män, kvinnor, barn, gamla och tonåringar.

Hur kan det offentliga rummet bli en nödvändig plats för oss alla igen?

Fungerande aktiviteter, som pågår i och runt våra hem varje dygn, är möjliga att planera in, bygga fram och synliggöra.

Sundbyberg Stad i samarbete med Marabouparkens Konsthall har efter sitt konst- och stadsplaneringsprojekt PARK LEK uppmärksammat behovet av att öka kvinnors närvaro i det offentliga rummet i Hallonbergen/Ör.

I rollen som arkitekt och konstnär bjöds jag in att arbeta med kvinnor i Hallonbergen under 2016 och tillsammans har vi provat att laga mat på ett mobilt kök utomhus på olika platser, för att undersöka vad för slags offentligt rum det skulle kunna skapa.

Situationen gav ett annorlunda inslag i stadsbilden i Hallonbergen och visade sig fungera som en social magnet. Män, ungdomar, gamla och familjer stannade till och pratade, åt, hjälpte till att diska och delade en stund tillsammans.

Det som kunde ha varit en risk med experimentet, att det kunde fungera cementerande för kvinnorna i relation till köket, visade sig istället vara kraftfullt nog att bilda ett nav för en annan typ av offentlig plats.

På NCC:s Feministiska Stadsplaneringsseminarium (Dome of Vision/KTH, nov -16) tog vi del av Noor Al-Akashi och Mimi Doukalis berättelser om deras arbete som Nattvandrande kvinnor i Alby.

Tillsammans med kvinnor i alla åldrar mellan 18-70 år går de ut i Alby Centrum på kvällarna för att visa att det är möjligt (!), för att stoppa bråk på gatorna och för att hålla männen sällskap.

De berättade även om den självklara, men oskrivna regeln, att mammorna är de enda som de bråkiga killarna har respekt för.

Vi behöver planera våra städer för ökad närvaro, vilket betyder att det inte bara är lampor som möter oss när vi promenerar ensamma hem från tunnelbanan – utan människor som gör saker tillsammans i rum som är synliga och ligger i markplan.

Exempel på konkret Feministisk Stadsplanering:

  • Restaurang i kombination med lekplats
     
  • Offentliga kök i kombination med odling
     
  • Tvättstugor i kombination med lekrum + café
     
  • Parklek för både barn + gamla
     
  • Sopsortering/grovsoprum i kombination med secondhandshop + verkstad
     
  • Ungdomsgård i kombination med bibliotek/läxläsningshjälp
     
  • Cykelverkstad i kombination med café
     
  • Datasupport i kombination med vävstuga

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.