Debattinlägg

”Kommunerna sopar lagen under mattan”

”Vi möts av kommuner som skär ned i modersmålsstödet utan att ta hänsyn till de nationella minoritetsspråkens särställning. Vi möts av politiker som bortprioriterar våra mänskliga rättigheter”, skriver Ella Turta.

Om debattören

Ella Turta
Förbundsordförande för Sverigefinska ungdomsförbundet

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

Idag firar vi Sverigefinnarnas dag för att synliggöra Sveriges största nationella minoritet och dess kultur, språk och historia. Genom historien har nationella minoriteter osynliggjorts och i flera avseenden diskriminerats.

Flera generationer har utsatts för assimileringspolitik, rasbiologiska kränkningar och förbud mot att tala sina språk. Det stigma som detta har skapat är något minoriteterna fortfarande arbetar med att få bort.

Staten har med lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk åtagit sig att motarbeta detta men arbetet går för långsamt och insatserna är för få.

Det är oroande att vi har en lag som inte efterlevs. Situationen underminerar inte bara de mänskliga rättigheterna utan också förtroendet för den svenska rättsstaten.

Mycket har förbättrats sedan den första minoritetslagen infördes år 2000. Men vi ser att allmänhetens kunskap och politikernas vilja att förverkliga den politik man förpliktigat sig att föra, är bristfällig.

Trots att vi har haft en lag som syftar till att skydda och främja de nationella minoritetsspråken i snart arton års tid är få kommuner ens i närheten av att börja följa den.

Kommuner fortsätter att sopa minoritetslagens krav under mattan eller tolkar lagen så att de rättigheter som den är menad att skydda inte tillgodoses.

Sverigefinska ungdomsförbundet arbetar för att stärka unga sverigefinnar i att utveckla sitt språk och sin identitet men jobbar i motvind. Vi möts av nyheter om barn som förbjuds att tala sitt minoritetsspråk i skolan.

Vi möts av kommuner som skär ned i modersmålsstödet utan att ta hänsyn till de nationella minoritetsspråkens särställning. Vi möts av politiker som bortprioriterar våra mänskliga rättigheter.

Förra veckan lade regeringen fram sin lagrådsremiss med en rad förslag som syftar till att förbättra situationen för de nationella minoriteterna.

Regeringen föreslår bland annat att alla kommuner och landsting ska vara skyldiga att anta minoritetspolitiska mål och riktlinjer och att reglera förvaltningskommunernas skyldighet att informera minoriteter om sina rättigheter.

Förvaltningskommuner ska till exempel vara skyldiga att fråga samtliga som söker förskoleplats, om de önskar plats i förskola på finska, meänkieli respektive samiska.

Vi välkomnar att lagrådsremissen innehåller frågor som vi länge har lyft, men dessa förslag räcker dock inte. Likt den tidigare minoritetslagen riskerar dessa att förbli ord på papper som inte förverkligas fullt ut.

För att bryta assimilationsprocessen och för att se till att minoritetslagen följs förespråkar Sverigefinska ungdomsförbundet inrättandet av en ny myndighet med ansvar för informationsspridning och uppföljning av kommunernas arbete samt möjligheten att sanktionera de som bryter mot sina förpliktelser.

I dagsläget kan Sveriges kommuner bryta mot minoritetslagen utan konsekvenser.

Sverigefinnarnas strävan efter att bevara och utveckla vårt språk och vår kulturella identitet har motarbetats under lång tid. För stor del av ansvaret har länge legat på de ideella krafterna.

Organisationer som driver projekt för att revitalisera språket och föräldrar som i motvind strider för sina barns språkliga och kulturella rättigheter.

Det är dags att flytta över ansvaret till beslutsfattarna – det är dags att sätta minoritetsperspektivet på agendan och börja följa lagen som vi har haft snart i arton år.

Vi önskar att Sverigefinnarnas dag i fortsättningen kan vara en dag då vi kan vara stolta över att Sverige tar ansvar för sina nationella minoriteters rättigheter.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.