Foto: TT
Debattinlägg

”Innebär ett allvarligt hot mot patientsäkerheten”

Publicerad

”I en svensk studie från 2014 angav ett CPT-test att hälften av försöksdeltagarna utan ADHD, sannolikt hade ADHD. Samtidigt missade testet att skilja ut ungefär en tredjedel av de patienter som verkligen uppfyllde kriterierna för en diagnos”, skriver debattörerna.

Om debattören

Viveca Ernmark
leg. psykolog och psykologiskt ledningsansvarig Cereb AB, skriver tillsammans med tio andra psykologer och läkare

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

I Region Kronoberg ska en ADHD-utredning på barn- och ungdomspsykiatriska mottagningar (BUP) inte ta mer än tre timmar.

Förutom att föräldrarna tillfrågas om barnets utveckling och sjukdomshistoria ska barnet genomföra ett datoriserat uppmärksamhetstest.

Tanken är att detta ska göra utredningarna både billigare och snabbare, men samstämmiga forskningsresultat visar att datortest inte är mer tillförlitliga än slumpen när det gäller att diagnostisera ADHD.

En utredning för att bedöma om ett barn har ADHD eller inte behöver, enligt Socialstyrelsen och europeiska riktlinjer, genomföras i team bestående av åtminstone specialistläkare och psykolog.

Utredningen ska innehålla sjukdomshistoria genom föräldraintervju, samtal med barnet, kartläggning av hur barnet fungerar i förskola eller skola, psykologisk utredning, medicinsk undersökning, samlad bedömning, skriftligt utlåtande, samt återkoppling av utredningens till föräldrar, barnet självt och förskole- eller skolpersonal.

En sådan utredning kan utföras på ett effektivt sätt på ungefär 10-20 timmar.

Med Region Kronobergs metod tar en utredning ungefär tre timmar.

Magnus Frithiof, centrumchef inom psykiatrin i Region Kronoberg, menar att ungefär hälften av alla ADHD-utredningar på BUP kan genomföras på detta sätt.

Samtidigt har Region Kronoberg, först ut i Sverige, nyligen beslutat att införa vårdval på området barn- och ungdomspsykiatri. Det är framförallt ADHD-utredningar som har långa väntetider på BUP och därför önskar regionen att privata vårdgivare ska kunna avlasta.

Men regionen vill inte betala mer för de utredningar som privata aktörer utför, än för dem som görs i egen regi. Därför kommer ersättningen till privata mottagningar att motsvara ungefär tre timmars arbete, oavsett hur svåra och komplexa ett barns problem visar sig vara under utredningen.

Som verksamma kliniker och forskare välkomnar vi vårdval inom det barn- och ungdomspsykiatriska området.

BUP i flertalet regioner i Sverige har länge dragits med långa väntetider och personalflykt. Privata mottagningar kan öka tillgängligheten till psykiatrisk utredning och behandling. Vårdvalet kan också göra det lättare för barn och föräldrar att hitta en mottagning som passar dem.

Men vi kan också konstatera att varken BUP själva eller någon privat aktör kommer att kunna utföra tillförlitliga och patientsäkra utredningar av misstänkt ADHD i Region Kronoberg utifrån de här förutsättningarna.

Datortesterna som BUP Kronoberg ska använda är så kallade CPT-tester som mäter förmågan att uthålligt och korrekt reagera på yttre stimuli (former, bokstäver eller ljud på datorn).

I en svensk studie från 2014 angav ett CPT-test att hälften av försöksdeltagarna utan ADHD, sannolikt hade ADHD. Samtidigt missade testet att skilja ut ungefär en tredjedel av de patienter som verkligen uppfyllde kriterierna för en diagnos. I en annan omfattande och aktuell studie drar man slutsatsen att ett CPT-test är mycket tveksamt att använda för diagnostik av ADHD.

Det åligger läkare och psykologer, på basen av yrkeslegitimationen, att arbeta utifrån forskning och beprövad erfarenhet och att använda evidensbaserade metoder.

Region Kronobergs utredningsförfarande innebär ett allvarligt hot mot patientsäkerheten eftersom grundläggande utredningsmoment saknas och diagnostiken bygger på en metod som helt saknar forskningsstöd.

Verksamhetsansvariga för barn- och ungdomspsykiatrin i en av Sveriges regioner är beredda, att som det verkar på en ren ekonomisk grund, överge ett evidensbaserat och patientsäkert arbetssätt.

Risken är att ett stort antal barn får ADHD-diagnos, och därmed farmakologisk behandling, på felaktig grund.

Samtidigt är risken lika stor att många barn som faktiskt har ADHD, inte diagnostiseras och därmed går miste om insatser och behandling för sina svårigheter. På individnivå är bägge konsekvenser lika illa.

I ett större perspektiv kan tveksamma metoder vid ADHD-utredningar vara en del av förklaringen till de omfattande regionala skillnaderna i diagnostik och medicinsk behandling av ADHD som Socialstyrelsen rapporterade om 2018.

I vissa delar av landet är det så många som 10 procent av pojkarna i åldern 10–17 år som behandlas medicinskt för ADHD, medan det på andra ställen är under 3 procent. Förekomsten av ADHD hos barn och ungdomar är ungefär 5 procent enligt internationella studier.

Socialstyrelsens slutsats var att det inte går att förklara de stora skillnaderna i förskrivningen av ADHD-läkemedel med variabler som till exempel olika psykosocial och socioekonomisk belastning i olika delar av Sverige. Regeringen gav därför Socialstyrelsen i uppdrag att utreda andra möjliga orsaker.

Vi föreslår att man kritiskt granskar de olika regionernas utredningsmetoder. Dels för att hitta förklaringar till Socialstyrelsens fynd, men framförallt för att säkerställa att barn och unga i hela Sverige får jämlik och evidensbaserad vård, även på det neuropsykiatriska området.

Gunnar Jakobsson, leg. läkare, spec i allmänpsykiatri, grundare och delägare, Cereb AB

Peik Gustafsson, docent, överläkare, universitetslektor, chef för Avdelningen för barn- och ungdomspsykiatri vid Institutionen för Kliniska Vetenskaper Lund, Lunds universitet

Tatja Hirvikoski, docent, leg. psykolog, spec i neuropsykologi, Center of Neurodevelopmental Disorders, Karolinska Institutet

Johanna Bargholtz, leg. läkare, spec i allmänpsykiatri, medicinskt ledningsansvarig, Cereb AB

Jacqueline Borg, leg. psykolog, spec i neuropsykologi, med dr, Karolinska Institutet, Institutionen för klinisk neurovetenskap

Viveca Ernmark, leg. psykolog, psykologiskt ledningsansvarig, Cereb AB

Linda Gustafsson, leg. psykolog, JeWe AB

Berkeh Nasri, leg. psykolog, med dr, FoU-ansvarig, Cereb AB

Gun-Inger Vestlund, leg. psykolog, JeWe AB

Else Waaler, leg. psykolog, spec i neuropsykologi

Eric Zander, leg. psykolog, med dr, Cereb AB och Center of Neurodevelopmental Disorders, Karolinska Institutet

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.