Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsministerGabriel Wikström skrev i tisdags en debattartikel på Aftonbladet om den svenska narkotikapolitiken.
Gabriel skriver att den drogrelaterade dödligheten är stor och att det skett en ökning med 30 procent på bara ett år. 2013 registrerades 589 drogrelaterade dödsfall och 2014 registrerades 765 drogrelaterade dödsfall.
Han skriver också att ”Vi måste våga se de utmaningar som finns.”
Ändå lyfter han främst frågan om ”nätdroger” som står för en väldigt liten del av dödligheten och väljer att inte alls lyfta frågan om hur många som dör på grund av metadon och buprenorfin som används i underhållningsbehandling för heroinmissbrukare.
I början av 2000-talet hade Sverige cirka 300 narkotikarelaterade dödsfall per år, något minskande från millennieskiftet fram till brytpunkten 2006.
Socialstyrelsen lättade upp reglerna för underhållsbehandlingen med metadon och buprenorfin under 2005 och året efter började den narkotikarelaterade dödligheten att öka.
Samtidigt ser vi hur den totala narkotikadödligheten ökar lavinartat, sedan 2006 har det ökat från cirka 300 till 700 dödsfall per år trots en relativt stabil nivå åren innan.
Huvudproblemet är opioider så som heroin, morfin, metadon, buprenorfin och fentanyl.
2014 dödade heroin och morfin 199 personer medan metadon och buprenorfin, de läkemedel som används för så kallad underhållsbehandling, ledde till 299 dödsfall, det vill säga 100 fler dödsfall än de droger de används för att behandla mot.
Sedan dess har fler underlättande åtgärder genomförts, till exempel börjar sidomissbruk samtidigt som underhållsbehandlingen accepteras i ett flertal kommuner under 2007 och 2008.
Ett annat exempel är att det tidigare kravet på att Socialstyrelsen ska underrättas om någon får metadon eller buprenorfin togs bort under 2013.
Utöver detta finns det många exempel på läckage i systemet och man vet att det finns en omfattande handel med Buprenorfin och Metadon på den svarta marknaden.
I gruppen unga vuxna (25-29 år) har det nästan skett en tredubbling av dödsfallen från 2006 till 2014. I gruppen unga vuxna står metadon och buprenorfin för fler dödsfall än heroin och morfin.
Det vill säga de läkemedel som används i behandlingen av heroinberoenden dödar fler unga än heroin och morfin gör.
Detta beror troligen på den ökade tillgängligheten både i underhållsbehandling och på den svarta marknaden, något som Gabriel Wikström missat i sin analys.
Trots detta tydliga samband mellan lösare reglering av underhållsbehandling med Subutex och Metadon och de ökade drogrelaterade dödsfallen så föreslår nu Socialstyrelsen att det ska bli ännu lättare att få skriva ut dessa beroendeframkallande preparat.
Till exempel föreslår Socialstyrelsen nu att kravet på minst ett års dokumenterat missbruk ska tas bort vid årsskiftet. Dessutom ska nya patientgrupper omfattas av behandlingarna.
Vi i UNF & Unga KRIS vill se en svensk narkotikapolitik som vänder denna destruktiva utvecklig.
Vi vill att det fortsatt ska gå att få underhållsbehandling för ett heroinmissbruk, men kontrollen av utskrivningen och behandlingsprogrammen måste stramas upp ordentligt och ett liv fritt från droger och dess fysiska, psykiska och sociala konsekvenser måste vara målet.
Därför måste stora satsningar ske inom den beroendebehandling som hjälper personer till drogfrihet. Att ersätta illegalt knark med statligt knark kan aldrig vara målet.
Från 2005 har restriktionerna bara minskat och dödligheten ökat, vi vill att restriktionerna ska återinföras.
Att folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister skriver en debattartikel om narkotikapolitiken och de drogrelaterade dödsfallen utan att nämna de som dör på grund av det vi väljer att kalla för statligt knark är oacceptabelt.
Gabriel Wikström borde följa sitt eget råd ”Vi måste våga se de utmaningar som finns.”