Debattinlägg

Ett samhälle utan moral skapar mentala kalhyggen hos våra unga

Publicerad
VUXNA VÄRDERINGAR ·

Bert Stålhammar om samspelet mellan yttr och inre engagemang:

När två 15-åringar bränner ner sin skola står det politiska systemet handlingsförlamat. Fler fritidsgårdar, fler kuratorer, fler sjutillhållarlås är allt som erbjuda – men istället måste medier och politiker våga tala om ”inre styrning”. Hjärnforskare har visat att barn som inte lär sig skillnaden mellan rätt och fel aldrig utvecklar de celler som styr våra värderingar, skriver Bert Stålhammar, professor emeritus i pedagogik.

Siewert Öholm har en viktig poäng i sin artikel Gud är inte död på SVT Debatt, med formuleringen ”det som föder det yttre engagemanget formas av det inre i oss.” De av oss som är födda i första hälften av förra århundradet har alla varit med om att hemmen, kyrkan och skolan var angelägna om att forma ett ”inre” i det uppväxande släktet.

Ofta kallades denna inre styrning för samvete. Genom de klassiska folkrörelserna som var starka normkällor långt in på 1990-talet kom detta ”inre” att vara bärare av de dygder som sedan låg till grund för byggandet av välfärdssamhället.

Arbetarrörelsens moral var stark och uttrycktes i termer av att ”göra rätt för sig”, ”vara en god medmänniska”, ”bilda sig” och ”inte fuska”. Det gällde att vara hederlig och rättvis. Inom väckelserörelserna betonades samvetet som den kompass som visade hur livet skulle levas både för att man själv skulle lyckas och samhället utvecklas på ett positivt sätt.

Fortfarande är det så att många medborgare i vårt land bygger sina liv på en fungerande ”inre styrning”. Därför kan de också umgås med andra människor utan övervakningskameror, poliskontroller eller livvaktsskydd.

Däremot kan vi konstatera att när en sextonåring sticker kniven i en kompis därför att han blivit kränkt, eller när två 15-åringar bränner ner en skola och döms att betala miljonskadestånd, så är det politiska systemet närmast handlingsförlamat. De gamla recepten får nytt liv. Fler fritidsgårdar, fler simhallar, fler kuratorer eller hårdare straff, fler övervakningskameror, nya sjutillhållarlås och fler vakter.

Då är läge att minnas att det som föder den yttre handlingen formas av det inre i oss. Om det är tomt i det inre så blir följden ofta en katastrof för den enskilde och ett totalt misslyckande för alla de tekniska och juridiska yttre åtgärder som satts in.

Den finländske hjärnforskaren Matti Bergström har på ett enkelt pedagogiskt sätt visat på den inre styrningens betydelse. Han delar upp cellerna i hjärnan i tre centra. En grupp celler styr energin, en annan grupp styr kunskapen och en tredje grupp styr värderingarna.

Det är alltså förmågan att analysera vilka konsekvenser en handling får som värderingarna ansvarar för. Matti Bergström lät sina försökspersoner ställas inför olika situationer samtidigt som han mätte den elektriska aktiviteten (EEC) i hjärnan.

Det visade sig då att en förfärande stor andel av pojkar i tonåren var som han själv uttrycker det ”kalhuggna i hjärnan” där värderingscellerna skulle funnits. De hade aldrig under sin uppväxt fått lära sig vad som är rätt och fel eller gott och dåligt. Därför kunde de utan att drabbas av medkänsla sparka ihjäl en pensionär eller råna en blind man i rullstol.

I alla välfungerande samhällen har den vuxna generationen haft ansvaret för att föra över den inre styrning hos medborgarna som samhället bygger på till den yngre generationen. Förutom föräldrarna som självklart har det största ansvaret för att betona värderingarnas betydelse, har också alla de offentliga personer som syns på den offentliga arenan skyldighet att lyfta fram sambandet mellan det ”inre” och det ”yttre”.

Med andra ord: Deras uppgift är inte bara att tala om ekonomi och arbetslöshet. Tyvärr tycks både politikens och mediernas företrädare lida av en stark beröringsskräck när det gäller att lyfta fram den enskilde personens ansvar för sina egna handlingar. Än mindre talar de om att det finns ett samband mellan individens internaliserade värderingar, den inre styrningen, och de yttre beteendena och engagemanget.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.