Boende i ett migrantläger i Idomeni, Grekland, köar för att få mjölk.
Boende i ett migrantläger i Idomeni, Grekland, köar för att få mjölk. Foto: Gregorio Borgia/TT
Debattinlägg

”Inget förtroende för EU:s asylförslag”

Migration ·

”EU-kommissionen har förbrukat sitt förtroende i migrationsfrågan, vilket Brexit gav ett konkret uttryck för”, skriver Markus Wiechel och Kent Ekeroth.

Om debattörerna

Markus Wiechel
Migrationspolitisk talesperson (SD)
Kent Ekeroth
Ledamot justitieutskottet och rättspolitisk talesperson (SD)

Åsikterna i inlägget är debattörernas egna.

I onsdags har EU-kommissionen offentliggjort en rad förslag om gemensamma asylregler av restriktiv karaktär. Dessa förslag – om de någonsin blir verklighet – kan eventuellt leda till att det relativa asyltrycket mot Sverige minskas.

Detta dock till priset av ännu mer överstatlighet: enligt förslaget ska EASO (European Asylum Support Office) få bedöma säkerhetsläget i asylsökandens ursprungsländer och sammanställa landinformation som blir obligatoriskt för medlemsstaterna att följa.

Därmed ska EU få ett kraftfullt verktyg för att kontrollera asylinvandringen till Sverige och andra europeiska länder.

Det är tydligt att EU-kommissionen i spåren av Brexit frenetiskt försöker återuppbygga sitt förtroende bland EU-medborgare med handlingskraftiga förslag.

Vi ska dock inte glömma att Dublinsystemet, som är betydligt enklare, aldrig fungerade fullt ut. Istället brottades det med ständiga problem.

Dessa innefattar att ett flertal länder inklusive Grekland och – nyligen – Ungern har varit undantagna från Dublinförordningen. Vidare finns en ovilja bland medlemsstater att uppfylla sina skyldigheter enligt Dublinförordningen. Så var fallet med Italien och även Tyskland som så sent som i år vägrade att ta tillbaka sina asylsökande. Vi ser också en underlåtenhet från medlemsstaterna i södra Europa att ta fingeravtryck från asylsökanden för att slippa ansvar för dem.

Det finns fler exempel på hur Dublinförordningen inte fungerar som det var tänkt än idag -  26 år efter att Dublinkonventionen trädde i kraft. Vad är oddsen då för att det nya mycket mer komplicerade systemet kommer att funka?

Enligt förslagen kommer EASO att få en mycket mer framträdande roll i den framtida asylhanteringen i unionen. I sådant fall blir frågan om EASOs kompetens och lämplighet för uppdraget inte helt irrelevant.

Tyvärr råder det tvivel i frågan om EASO besitter rätt kompetens för att axla det här ansvaret.

I EUs första rapport om omplacering och vidarebosättning COM (2016) 165 beskrivs det att bland annat att medborgare i Costa Rica, Maldiverna och Storbritanniens utomeuropeiska territorier är berättigade omplacering till andra europeiska länder per automatik, samtidigt som medborgare i Afghanistan och Somalia inte är det.

Därmed menar EU-kommissionen, med EASO i spetsen, att medborgare i Costa Rica och Storbritannien per definition har ett större skyddsbehov än personer från oroshärdar som Somalia. Mer än så behöver knappt sägas om EASOs kompetens.

Migrantkrisen är akut och kräver snabba och effektiva lösningar, inte en ny utdragen förhandlingsprocess som kommer att ta flera år att avsluta.

EU-kommissionen har förbrukat sitt förtroende i migrationsfrågan, vilket Brexit gav ett konkret uttryck för.

Nya halvbakade förslag kommer knappt att ändra på det.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.